Lite vill ha mer …

IMG_2823

När jag klippte till delarna till den här klänningen kom jag på att om jag tänkte till lite extra när jag klippte ut delarna skulle kanske tyget räcka till ett plagg till. Så fast jag redan från början har fått material till en hel klänning för en billig penning (hundra kronor för tyget+dryga femtiolappen för dragkedjan) skulle det här klädsömnadsprojektet kunna bli ännu billigare. Eller rättare sagt nästa plagg blir ju nästan gratis. Får se vad det blir … Fick en del inspiration av Gerties bok.IMG_2840

En annan sak jag klurade på var det här med mösterpassning. Eftersom tyget ligger på knappa 120 efter tvätt blev jag tvungen att skarva kjolen mitt fram. Hade jag tänkt ett varv till hade jag lagt skarven i en ljus rand istället för i den lila med vita medaljongmönster. Nu fick jag nåla jättenoga för att det inte skulle synas. Jag var noga med att mönstren skulle stämma vid axelsömmarna vilket ledde till två mörklila ränder intill varandra mitt bak på livdelen. Då fick jag fortsätta på samma sätt med kjoldelen och då kunde det inte stämma i sidsömmarna. Jag bestämde mig för att det syns mer om ränderna mitt bak inte är lika hela vägen än om färgerna i sidsömmarna inte möter varandra. Så här i efterhand tänker jag att axelsömmarna ju inte var så noga eftersom kragen ligger över …

IMG_2839

Och nu när jag tittar på bilden ser jag att jag ändå inte fått mönstren att passa ihop från midjan och neråt. Hm. Det är bara att hålla på och hålla på. För varje plagg man syr kommer man förhoppningsvis ihåg de erfarenheter man gjorde när man sydde föregående plagg. Om man inte väntar för länge med nästa plagg, det vill säga … ;).IMG_2837

Mitt fram stämmer det i alla fall

 

Key note

Koftan Key note ska få ersätta min älsklingskofta när den är utsliten. Det var tur att jag började i god tid, för i vanlig ordning har jag fått repa upp och göra om flera gånger redan. Ibland har den då hamnat långt in i projektskåpet men nu har den kommit fram igen. Jag har redan gjort ett nytt fel! När jag kontrollräknade maskorna (jajamen!) var de för många. Jag räknade om igen, repade upp och började om. När jag kommit en bit räknade jag igen – och kom på att det förmodligen inte varit fel på maskantalet innan. Men på vissa varv ökar maskantalet på grund av omslag som sedan stickas ihop igen något varv längre fram. Suck!

DSC_0003

Jag upptäckte att jag ”behövde” fler stickmarkörer till det här projektet. I ärlighetens namn hade jag enklare i plast som funkade hyffsat, men det är ju så roligt med de här nördiga sticktillbehören … Så jag mailade Therese Samuelsson som jag köpte stickmarkörer av på Hantverksmässan i Båstad häromåret och undrade om hon kunde skicka 3 som matchade de jag köpt förut. Jag bifogade en bild. Några dagar senare fick jag de här fina markörerna i brevlådan! Det tycker jag är snabb service.

IMG_2806

Det är inte så lätt att fotografera marinblått visade det sig, men här ser man i alla fall hur markörer sitter på var sida om en fläta – som en liten påminnelse om att här ska det stickas något annat än slätstickning. Key Note stickas uppifrån och ner. Flätorna markerar tänkta raglansömmar. Dessutom är det ett flätparti mitt fram.

Krage från Shetland

Inspirationen kommer ibland när man som minst anar det. För två veckor sedan tittade jag på deckaren Shetland på TV (synd att serien är slut, jag gillade den). Och då såg jag en småblommig klänning med jättesöt krage. – En sån ska jag sy på min nästa klänning, tänkte jag. Hade tänkt visa stillbild från det avsnittet här, men jag får inte till det. Det kan bero på något upphovsrättsligt. Fast egentligen var den inte så märkvärdig, väldigt lik en krage som jag lärt mig kalla gosskrage, men som nu mest tycks kallas Peter Pan-krage. Som av en händelse kom i veckan en bok om klädsömnad som jag beställt och i den fanns tips på vad man kan tänka på när man gör en sån krage. IMG_2776

Som brukligt är när man konstruerar en platt liggande krage börjar man med att rita av halsringningen på plagget: mönsterdelarna till fram- och bakstycke läggs med axlarna mot varandra, men – och nu kommer det fina i kråksången – omlott 13 mm vid yttre axelspets. Då kommer kragen att ligga snyggt och inte ”yva sig” i ytterkanten.

Underkragen ska klippas något mindre än överkragen för att överkragen ska råda och inte underkragen ska titta fram. Jag löste det genom att klippa till överkragar och underkragar samtidigt och sedan klippa bort 3 mm längs kragens ytterkant på underkragen.IMG_2782

I boken läste jag också om en slags kurvmall som kunde vara bra att ha när man exempelvis ritar kragar. Det slog mig att det måste vara en sådan jag ärvt efter faster Lisa men aldrig riktigt fattat vad jag kunde använda den till. Jag fick leta en stund. Det hade ju varit förargligt om den försvunnit nu när jag vet vad man kan använda den till och faktiskt skulle ha nytta av den. Så här ser den ut:

IMG_2786Hopfällbar också!

Boken heter förresten Gertie´s New Book for Better Sewing och är skriven av Gretchen Hirsch. Många bloggare har redan skrivit om den så jag var nyfiken och förväntansfull. Jag har inte hunnit läsa så mycket i den än, men den tycks vara full av tips på allt från hur man syr ”dress-shields” (svettlappar till finklänningen) till hur man justerar mönster så det passar ens egen figur och hur man gör tygklädda knappar. Det jag tror jag kommer ha störst glädje av är mönstren som följer med boken och instruktionerna och tipsen till hur man syr de olika modellerna, alla i en slags modern 50-talsstil. Boken är roligt skriven så man kan läsa den som en vanlig bok, inte bara använda den som uppslagsbok.

IMG_2784

Här har jag trappat sömsmånerna (klippt dem olika breda för att de ska synas mindre) och jackat dem (för att få snygga svängda linjer). Jag har lärt mig att belägget ska strykas fast på underkragen, med undantag för vita genomskinliga tyger där man kan behöva stryka fast det på överkragen för att inte sömsmånerna ska synas för mycket. Hur gör ni?

IMG_2788

Kragen maskintråcklad fast på livdelen. Tyget har jag köpt på Emmaus – 100 kronor för 5 m på 120 cm bredd, helt nytt, designat för lapptäcksarbeten men blir fint som klänning också, tycker jag.

Påskmössa?

DSC_0010Förra inlägget handlade om en socka som påminde om lakrits. När jag tittar på fotot av den här mössan kommer jag att tänka på påskägg. Det är förmodligen färgerna som gör det.

Mössan är sista modellen jag virkat inför uppstarten med nya slöjdgruppen på fredag. Vi går ju en varmare årstid till mötes, men det finns ju de som vill ha mössa året om nuförtiden så jag har virkat en lite glesare mössa i ett bomullsgarn som kan passa som vår- och sommarmössa. Jag började med 80 luftmaskor, sedan 1 varv fasta maskor för fasta maskor känner de flesta redan till när de går i sexan. Därpå utökar vi maskrepertoaren med halvstolpar i 12 varv för att avsluta med hoptagningsvarv. Jag lägger en beskrivning under menyn Beskrivningar ovan för den som är intresserad.

Nu vill jag göra något icke-jobb-relaterat (lite knepigt när man har sin hobby som sitt jobb, svårt att skilja på fritid och arbete ibland!). Har redan fått inspiration till ett nytt projekt i en … deckare! Mer om det i slutet på veckan.

Lakrits-sockan

IMG_2775Nu har jag äntligen fått till en lättstickad socka i hyffsad storlek. Det har varit mitt mål den senaste veckan eftersom jag nästa vecka ska starta upp en ny grupp i textilslöjd och arbetsområdet är garnteknik. Nu när vi förhoppningsvis snart har våren här kanske  man hellre vill göra sockor än vantar eller mössor. Garnet tog slut framme vid tån, så där fick det bli tvåfärgat ;). Men det blev bara snyggt, tycker jag. Blev så nöjd att sockan fick ett  namn. Det här är ju en lakrits-socka!

IMG_2768

Det finns redan beskrivning till den här modellen, men här kommer en principskiss för hur jag gjort just den här sockan:

rätstickad socka

 

 

 

 

Stickfasthet: 17 maskor rätstickning på stickor 4,5=10 cm

 

Sockan är lite stor på min fot men passar säkert bra på den som har storlek 38-39.

 

 

 

Skulle jag sticka ett par till mig själv (=storlek 36) skulle jag bara lägga upp 36 maskor. Vid tån skulle jag noga pröva att avsluta redan då det är 5 maskor kvar för att få tån lite mindre spetsig.

Misslyckade sockor

Förra gången jag skrev här berättade jag att jag skulle testa att påta sockor. Och det går säkert att påta sockor  med häl och allt, för principen är ganska enkel: när man kommer till hälen påtar man bara på halva redskapet, vänder och påtar tillbaka. Man vänder en maska tidigare för varje varv. På så sätt blir hälpartiet störst i hälspetsen.  Så lång allt väl.IMG_2754Sedan ska man påta på fler och fler pinnar igen. Här någonstans la jag ner mina försök. Inte för att det var svårt att förstå hur man skulle göra, utan för att maskorna hoppade av flera gånger om. Detta var ju ett test för att se om påtning kunde vara en alternativ teknik för mina elever som vill göra sockor.IMG_2751 Men jag tänker att om detta prövar mitt tålamod är risken stor att mina elever tappar tålamodet lika fort som de tappar maskor. Jag måste ju tänka på att jag har en grupp på 14-15 elever. Ska jag behöva ägna 10 minuter åt att plocka upp maskor flera gånger under en 80-minuters-lektion för en elev … Ja, ni hör ju själva. Det går inte. Så nu har jag provstickat en rätstickad socka på två stickor istället. Så här såg den ut innan jag sytt ihop den:IMG_2757

IMG_2761Hm, lite väl bred kanske?

IMG_2763

 

Ha, ha, ha! Ser ju ut som en Kalle-Anka-fot! Det beror nog lite på att sockan är ungefär storlek 39-40 och jag har 36, men så var det ju också det här med att kolla stickfasthet … Med det här garnet borde jag minskat maskantalet med en femtedel ! Tur att man testar hemma innan man delar ut beskrivningar till sina adepter ;).

Beskrivningen som jag hittade på skolan kände jag igen från 80-talet – från tidningen Sy & Sticka. Principskissen här kommer från den beskrivningen.

rätstickade sockor principskiss

En annan beskrivning på samma socka hittar du här: Det står att man ska lyfta första maskan för att få en bra kant att sy ihop sockan i, men jag blev inte nöjd när jag prövade det på skaftet. Jag tycker det går lika bra at sticka räta maskor som vanligt hela tiden, bara man drar åt första maskan lite extra. Sedan är knepet att sy ihop i ”knutarna” eller ”knopparna” och inte i mellanrummen för att få en så smidig söm som möjligt.

Idag är det möte i Husmorsskolans Nya Syförening. Så jag tar väl tillfället i akt och utmanar mig själv med ett nytt sockförsök – samma beskrivning men färre maskor och för omväxlings skull lite andra färger:

IMG_2766

 

 

 

Påta sockor?

DSC_0004Det här redskapet hittade jag i ett skåp i den slöjdsal som jag började arbeta i i höstas. Man ska kunna påta sockor med det enligt bild på förpackningen, med häl och allt. Det fanns med en beskrivning också så jag gav mig glad i hågen på ett försök. Ibland händer det att eleverna vill göra sockor, men att sticka med 5 stickor är inget som jag rekommenderar för den som inte är så van att sticka. Att påta  är däremot en enkel teknik som många testat genom att göra en mössa eller en halsduk så om man kan påta sockar kanske det vore ett alternativ. Tänkte jag. Men jag måste säga att det inte är helt lätt. Kanten rullade sig om man skulle göra precis som det stod i beskrivningen. Så testade jag att göra dubbelvikt kant  istället. Och det var rätt pilligt måste jag säga. Det framgår inte helt av bilden, men redskapet är lite ovalt eller elipsformat och i de skarpa svängarna ville gärna maskorna hoppa av.

IMG_2750Nu har jag i alla fall åstadkommit en snygg kant och stretar vidare … Tycker egentligen inte så mycket om påtning. Kan man sticka går det fortare. Men jag fortsätter ett tag till för det kanske kan vara något för mina elever även om jag själv inte gillar tekniken så värst. Men jag minns att jag sett stickbeskrivningar på rätstickade sockor på två stickor och jag är frestad att söka upp någon sådan igen. Någon som har bra tips? Eller har du kanske påtat sockor och vill dela med dig av dina erfarenheter?

Ewa