Förvaringsbönor

IMG_7188

Efter att ha sytt pysselförvaring till Ida ville jag sy något till My också (My och Ida är våra döttrar, för den som inte varit inne och läst här förut). Det blev de här ”förvaringsbönorna”. Mönstret är köpt på Craftsy och modellen heter egentligen Storage Pod. My ville gärna ha något som gick att stänga, så jag experimenterade lite med den ena bönan. Jag ville behålla den sluttande öppningen. Här ser du hur jag löste det, tycker själv att jag fick till det riktigt bra :).

IMG_7125

IMG_7126

IMG_7197

Kviltningen gick kvickt och lätt att göra. Så här gjorde jag för att slippa en massa långa trasslande trådar att klippa av:

IMG_7149

Jag vek en tygbit så att den fick samma tjocklek som det jag skulle kvilta, började sy på tygbiten och fortsatte sedan direkt över på själva kvilt-tyget …

IMG_7147När jag kom till slutet fortsatte jag på samma sätt direkt över till en annan dubbelvikt tygbit, vände mitt på den,  sydde sedan fram och tillbaka, fram och tillbaka med vändningar på de små dubbelvikta tygbitarna.

Sedan var det bara att klippa av alldeles in till kanten på det kviltade tyget. Snyggt och prydligt, kvickt och lätt.

IMG_7151

Förvaring med många fack

IMG_7210 (2)

Det här är en Bionic Gear Bag. Första gången jag såg den var på bloggen Medeas värld och jag blev såld direkt. Jag ÄLSKAR såna här förvaringsprylar. Ju fler fack, desto bättre – och här är inte mindre än 9 fack.

När Ida, vår yngsta dotter, flyttade till större lägenhet fanns det en lustig miniskrubb med hyllor bakom en helt vanlig dörr i den nya lägenheten. Detta prång utnämndes direkt till Idas pysselskåp. Och i ett pysselskåp behövs det såklart en Bionic Gear Bag! Så nu har jag sytt en sån av tyger jag köpte på rea på Panduro ifjol. De matchar Idas turkos förvaringsboxar perfekt! Dragkedjorna har jag köpt på metervara på Bibbis textil.

IMG_7206 (2)

Öppnar man dragkedjefacken är de glatt orange inuti. liksom insidan av den lilla tygskålen som fästs med magneter. Den är tänkt att ha exempelvis sådana här Wonder clips i. Jag tänker stoppa med några sådana så Ida kan testa dem. De är en ganska ny bekantskap för mig, men jag är redan smått beroende av dem. Nu kan jag ta med en del sömnadsarbete ut i uterummet eller till rummet där vi har TV:n utan att tappa nålar som min man – den mänskliga magneten – ofelbart trampar på.

IMG_7232

Jag var ju bara tvungen att sy en till mig själv också!

IMG_7093 (2)

Lila såklart! Tygerna till min egen väska är dels ett annat rea-fynd från Panduro (yttertyget) men också småtyger jag hade kvar sedan andra projekt. Jag är jätteglad för att biten jag hade kvar av det här tyget räckte, tycker det är härligt!

Det främre facket fälls ut när man öppnar väskan. Sakerna hålls på plats av sidostycken. I det lilla utrymmet som bildas bakom tygskålen kan man ha saker man vill ha stående medan man jobbar.

IMG_7239 (2)

Facken i min väska är fodrade med det rosiga tyg som blev över när jag sydde den här klänningen. Att planera vilka tyger man ska kombinera, att välja färger på dragkedjor och foder till facken var jätteroligt. Sedan kom jag till en fas där det kändes som om allt mest skulle bli pannkaka. Men som det stod i beskrivningen – håll ut – det blir bättre sen. Och det blev det ju. Tänk, vad lite bandkantning gör susen! Det blev en del handsömnad i det här projektet, för jag är inte så bra på att sy fast kantband med symaskin så att det blir snyggt. Men det var faktiskt riktigt avkopplande att handsy.

Beskrivningen, ja. Den har jag köpt på Craftsy.com.  Man fick valuta för pengarna för det är massor av sidor. Först blev jag förskräckt när jag såg att det var runt 80 sidor men det visade sig att nästan hälften var en ”bonusbeskrivning” på en liten söt börs som man också kan förvara sina Wonderclips i (eller något annat). Beskrivningen var tydlig, möjligen lite ”pratig” vilket bidrar till det stora sidantalet. Måtten är angivna i inches, vilket jag inte är van vid, men efter ett tag fick jag kläm på det – multiplicera med 2,54 bara.

Ett par tips för dig som vill sy din egen Bionic gear bag:

Jag gjorde det lätt för mig när jag sydde den första – allt tyg på insidan är utan upp och ner och av samma sort. När jag sydde väska numer 2 kunde jag lägga ut delarna i den första väskan och ”på riktigt” se hur det kom att bli om jag la tygbitarna på ena eller andra sättet. När man inte har någon väska IRL är det bra att ta fasta på rådet i beskrivningen: markera upp och ner på alla delar så att du får tygets motiv på rätt håll.

Kolla en extra gång i vilken sida löparna sitter innan du syr fast dragkedjorna så det inte blir som på min …

 

 

 

I byrålådan …

På jobbet är jag någorlunda strukturerad, gör en sak i taget och håller för det mesta ordning på saker och ting. Men hemma …

Under ett pågående projekt föds det alltid nya idéer som måste testas här och nu. Efter ett tag i ett kreativt flow vaknar jag upp i en förfärlig röra. Tur att jag har ett eget rum att skapa i!

Ur ett sånt här kaostillstånd föddes en tanke på att omstrukturera min förvaring av tygbitar, ni vet, de där som är för små för att läggas på tyghyllan men för stora för att hamna bland tygspillet. Tidigare  hade jag en ganska smart sådan förvaring – en manshög CD-hylla som jag vek och staplade tygerna i, överskådligt och inspirerande. Men jag har bytt rum och CD-hyllan får inte plats i rummet jag håller till i nu.

Från början var det Mys rum. När hon kommer hem sover hon där. Jag fäller bara upp tillklippningsbordet. Sängen finns kvar därunder …

IMG_2484IMG_2493IMG_2481

Mys byrå finns också kvar, men hon behöver inte alla lådorna när hon kommer hem så nu har jag tänkt innanför boxen så att säga, och utnyttjat ett par av lådorna i byrån:

IMG_7255

Principen är densamma – jag viker ihop tygerna, ibland runt en kartongbit för att stadga – men stoppar ner dem i en låda istället för att stapla dem i en hylla.

IMG_7262

 

 

 

 

Min Myrna

IMG_7115

Myrna har stått på min to-do-lista länge. När jag röjde bland mina garner nyligen dök ett ganska udda garn upp ur gömmorna. Efter provstickning kom jag fram till att grovleken var – om än inte optimal, så helt OK – för en Myrna. Korallrosa kanske man skulle kunna kalla färgen, ett något otippat färgval för mig. Kvalitéen är ännu mer udda än färgen, låter sig inte så lätt beskrivas men Froto lett heter garnet och det säger en del om texturen. Det är en blandning av bomull och akryl så det går nog att köra i maskin. Jag vet inte, jag. Kanske blev det lite 80-talsvarning på den här, blev lite väl grov och rustik eftersom mitt garn var grövre än det som rekommenderades i beskrivningen, men den passar ju fint ihop med klänningen som jag sydde häromåret.

Jag har fått garnet av en annan handarbetstokig som insåg att hon inte skulle hinna använda upp allt hon hade i sina förråd och frågade om jag ville ha lite. Och nu har det alltså blivit en Myrna av det. Jag fick mycket av den här sortens garn, fick det även i en vacker mörkblå nyans som jag stickat en tröja av (där ärmarna hamnade bak och fram). Det finns mer mörkblått kvar – men nu tror jag att jag ska vänta lite med att sticka av det, får se om jag trivs i koftan först.

I dagarna har Andi Satterlund som designat Myrna berättat om sitt jobb som stickdesigner i sin blogg. Allt började med att hon saknade passande koftor till sina vintageklänningar. Du kan läsa om det här.  Jag gillar verkligen både beskrivningen och modellen. Allt är så logiskt och lättbegripligt. Orginalmodellen har ett runt hål i nacken som rolig detalj, men det har jag uteslutit.

Myrna-koftan stickas uppifrån och ner, livet först och sedan stickar man på ärmarna. Det har varit rolig stickning som flutit på, började på Midsommardagen och blev klar häromdagen, men så var det ju det här med knappar …

IMG_7119

Jag tog mig till stan ens ärendet och i sybehörsaffären valde jag länge och väl tills jag  tyckte att jag funnit den perfekta knappen med lite, lite silverglans i. Tjusigt! Men väl hemma och i dagsljus såg knappen mer solblekt än tjusig ut på koftan, så jag sydde på knapparna med baksidan ut, tror jag ska behålla dem så, eller …?

När jag provade kändes avmaskningen för stram runt midjan så jag repade upp och testade en för mig ny avmaskning: ”Jeny’s surprisingly Stretchy Bind Off”. Jag hittade den  i boken ”Cast on Bind off” men du kan googla på titeln och få fram många videoklipp på samma sak. Och , ja, avmaskningen är verkligen överraskande elastisk. Avmaskade dock på vanligt vis runt ärmarna för jag tycker det är lite snyggare.

 

 

Min favorittygkasse

 

Det skrivs och pratas mycket om plast som miljöhot. För några år sedan, när EU-kommissionen föreslog en förändrad lagstiftning som skulle innebär att alla EU-länder ska välja en eller flera metoder för att minska mängden plastpåsar sydde jag några tygkassar som varit flitigt använda, se inlägg här. Nu har jag sytt några fler:

IMG_7064 (2).JPG

Den här modellen på tygkasse är min personliga favorit, först och främst för att den tack vare konstruktionen är packvänlig.

IMG_7066.JPG

Inviket i botten ger en bra botten med bra mått. Handtagen (som är av fyra lager tyg) är bra placerade och lagom breda för att inte skära in i händerna även när kassen är tung.

IMG_7067

Även om bottensömmen skulle gå upp blir det inget hål i kassen eftersom modellen består av ETT  tygstycke som är vikt i botten.

Sidsömmarna är sydda med vändsöm. Det innebär att de är sydda två gånger så skulle en söm råka gå upp finns en i reserv innanför – innehållet trillar inte ur genom något förargligt litet hål. Vändsömmarna bidrar dessutom till att kassen ser prydlig ut inuti. Även handtagen är fastsydda mer flera sömmar.

IMG_7045

Så här ser kassen ut tom

Viker man ihop kassen så här …

och hänger upp den på en krok innanför dörren så är chansen större att den kommer med till affären …

IMG_7079

Det blå tyget är köpt på Erikshjälpen för några år sedan. Tyget till kassen i gräset blev över när en kollega hjälpte sin dotter att sy gardiner. Hon tänkte att är det någon som kan hitta ett användningsområde för det här lilla biten stormönstrat tyg så är det Ewa. Här ser du vad det blev av tyget, Agneta!  😉

Har du lust att själv sy en sådan här användbar kasse kan du följa min beskrivning längst ner i inlägget. Det går inte åt så mycket tyg, en halvmeter på dubbel bredd (140-150 cm). Kanske har du en stuvbit hemma, eller varför inte låta det bli ett återbruksprojekt?! Översta och nedersta biten på underlakan brukar vara OK även om mitten är utsliten.

 

En av mina tidigare kassar sydde jag av en duk. Det stora mönstret gav en intressant effekt – kassen ser helt olika ut på fram- och baksida. Gardiner kan också funka.

IMG_0701

Varför inte sy en kasse och ha med som ”gå-bort-present”?

 

I rapporten kan vi läsa om plastens många fördelar – för utan plast skulle ett modernt samhälle inte se ut som det gör idag. Emellertid har en hel del plast även stora nackdelar, såsom att giftiga ämnen kan läcka ut och negativt påverka människor och andra organismer. Plast har väldigt lång nedbrytningstid; det kan ta hundratals år för en bit plast att helt försvinna i naturen. Detta innebär att mycket av den plast som tillverkats fortfarande finns kvar i en eller annan form i vår miljö. Världen över hittar vi därför plast som nedskräpning nästan överallt – vid vägrenen, omkring soptippar, i hav och sjöar och i fåglarnas svältande bukar. När en plastbit slits, sprids små plastfragment så kallad mikroplast. Miljögifter som finns i vatten kan fastna på mikroplast och kan därigenom ledas in i vattenlevande organismer som misstar plastpartikeln för mat.

Ur förordet till Plastrapporten, utgiven av Naturskyddsföreningen 2014

Beskrivning till min favorit-tygkasse

 IMG_0698

Kassen är sydd med vändsöm – alltså först hopsydd med raksöm från rätsidan – och sedan från avigsidan. ( Kassen kan alltså sys med en gammal ”trampesymaskin”.)

Handtagen sys fyrdubbla för hållbarhetens skull.

Kassen:

Klipp eller riv till en tygbit 100×45 cm.

Vik på mitten, till en kasse 50×45 cm,  rätsidan utåt.

Sy ihop sidorna med pressarfotsbred sömsmån.

Pressa isär sömsmånerna.

Tips: har du rivit till din tygbit, klipp bort ”fransarna” innan du vänder ut avigsidan, annars kan de sticka ut genom nästa söm och synas på utsidan av kassen. 

Vänd ut avigsidan, stryk kassen slät och sy sidorna en gång till, denna gång med 1 cm sömsmån.

Vik in sidorna 9 cm. Nåla.kasse bild invikt botten

Sy längs hela botten med 1 cm sömsmån.

Handtag:

Klipp eller riv två tygbitar 16×50 cm.

Vik dem på mitten till 8×50 cm – rätsidan utåt – och stryk på vikningen.IMG_0667

Vik ut igen. Vik sedan in långsidan mot den nyss strukna vikningen och stryk igen.IMG_0669

Gör likadant med andra långsidan.IMG_0671

Vik till sist handtaget på mitten igen (= i den allra första vikningen), till 4×50 cm,  och stryk handtagen släta.

Sy stickningar – raksöm 3 mm in från kanterna – längs handtagens långsidor.

Kassen igen:

Vik in ovankanten 1 cm mot avigsidan, runt om. Stryk på vikningen. Blir det tjockt att vika vid sidsömmarna kan man klippa jack i sömsmånerna och vika dem åt var sitt håll, se bilderna …IMG_0675

IMG_0676 Vik in en gång till, så att fållen (invikta kanten) blir 3 cm bred. Stryk på vikningen.

IMG_0678(Som framgår av bilden nålade jag först ).

Stoppa in ena änden av ett handtag under den invikta kanten och nåla fast, 7 cm från kanten högerkantenkasse 7 cm och bakStoppa in andra änden av handtaget på andra sidan av kassen och nåla fast.IMG_0692

Nåla fast andra handtaget på samma sätt på vänstersidan. Så här ska det se utIMG_0694

Sy fast handtagen samtidigt som du syr fast fållen runt om. Sy två sömmar. Den första sys 3 mm från inre kanten, runt om hela kassen. Fäll sedan upp handtagen – nåla gärna fast dem så de blir rakt fastsydda – och sy en andra söm 3 mm från yttre kanten runt om hela kassen.  Sy gärna två varv runt ovankanten för bättre hållbarhet.

IMG_0695

 

 

Glad midsommar!

 

Jag önskar er alla en riktigt

Glad midsommar!

Ewa

Fotomodellen heter Canelle och föddes i midsommartid för 8 år sedan. Jag virkade dessa kransar för ett par år sedan, en till Canelle och en till hennes bror Kummin. Kummin är numera i kaninhimmeln så Canelle fick prova båda.

Vill du veta mer om de virkade midsommarkransarna så klicka på bilden ovan.

 

Virkat kjolskydd

IMG_6916

Snart är jag verkligen ute och cyklar för jag har virkat klart kjolskyddet till min nya cykel. Jag har förvisso provcyklat  in till stan tidigare – i en snäv klänning som inte skulle kunna fastna i hjulet. Då uppenbarade sig ett annat litet problem … klänningen kröp längre och längre upp när jag cyklade, nästan (bara nästan) till oanständighetens gräns. Men nu är som sagt kjolskyddet klart så jag kan cykla i mina vidare klänningar, bär ju helst klänning. Annars vet jag att cykelbyxor finns också ;).

IMG_6904 (2)

Det har varit rolig virkning. Man började med blommorna: virkade först en och sedan virkade man nästa blomma på den första o.s.v. Bilden ovan visar hur man efter att ha virkat den nedre delen av skyddet virkade ihop det med blomraden …

DSC_0003_9

och sedan virkade man fast ovandelen. Visst är det fascinerad hur raderna av hjärtan bildas?!

För att låset skulle få plats virkade man en höger- och en vänsterdel. Jag hade läst att det skulle vara lite meckigt att montera ihop det hela, och det kan jag väl hålla med om att det var. Det tog i alla fall tid, höll nog på 1,5-2 timmar innan jag blev nöjd.

IMG_6932 (2).JPG

Här ser man öppningen för låset på nära håll.

Jag tycker modellen är jättefin, blev förälskad i den så fort jag såg den. Den här konstruktionen tror jag inte jag lyckats klura ut själv, tur att det finns andra virkentusiaster som delar med sig av sina mönster. Den här beskrivningen är gjord av en holländska (såklart, är inte Nederländerna cykellandet nummer ett i Europa!?) men är skriven på engelska. Jag tyckte den var lätt att förstå, inte minst tack vara alla tydliga foton.

Cykelns nya kläder

Jag har skaffat mig en ny cykel och eftersom jag ofta bär kjol tänkte jag skaffa kjolskydd till nya cykeln. Jag såg ett fint virkat här och ville genast sätta igång, men det var semesterstängt i den shop som säljer mönstret så jag har försökt att börja på egen hand.  Tanken var från början att försöka använda några av alla de garner jag redan har, men det är ju ofta så att det ändå saknas någon nyans …

IMG_6902.JPG

så det blir nog besök i någon av stans garnaffärer på måndag :).

Flera nyanser av grått

DSC_0017I helgen har vi varit och hjälpt dottern och hennes pojkvän att flytta. Det föll på min lott att klä om dynorna till sittbänken i nya köket. Önskemålet var att det nya tyget skulle vara någorlunda likt det gamla i färg. Och om man jämför det gamla tyget som fortfarande sitter på den lilla trekantiga dynan till vänster med det nya tyget som jag lagt ut i sin fulla längd på golvet så ser det väl rätt likt ut. Det nya är dock lite melerat (melerat är min grej liksom).

Jag satt vid matbordet i den gamla lägenheten, mitt i flyttröran, och sydde:

DSC_0019

Det gick bra ända till Ida sålde både bord och matstolar till någon som kom och hämtade dem innan jag var klar, så det sista fick jag sy stående vid ett sideboard. Tur att jag sytt klart innan Ida gjorde av med det också!

DSC_0021

Det gamla tyget (lakansväv) var bara fastlimmat på skumplasten (!). Jag sydde hela överdrag med öppning längs med hela bakkanterna. Tyget är ett syntetiskt tyg som inte krymper och torkar snabbt, och jag sydde på kardborrband längs hela bakkanterna för att överdragen ska gå lätt att ta av och på.

DSC_0022

Den knepigaste biten var nog faktiskt den lilla triangeln där bakkanten var klippt på helsnedd. För att det skulle bli enklare att sy på kardborrbandet sydde jag därför på remsor klippta trådrakt på de kanterna,

DSC_0023

vek in hörnet först,

DSC_0025sedan ena sidan med kardborrband

DSC_0026DSC_0027

och sedan andra sidan.

Lite osams med undertråden visst ;), men nöjd med lösningen med den enkla och fungerande knäppningen av överdraget. Och jag har sicksackat alla kanter så att tyget ska hålla i tvätten.

DSC_0034

Dynorna på plats, men skumplasten behövs kortas lite. Det får mottagarna göra själv, för  nu har vi åkt hem till Halmstad igen.

DSC_0033

Det bidde tummetottar

IMG_6876

Efter rallystickningen av fars tröja (se förra inlägget) bestämde jag mig för ett mindre projekt, MYCKET mindre. Det bidde bara tummetottar.

De här vantarna stickade jag till My (äldsta dottern) häromåret. Jag har lagat dem en gång tidigare. Nu var det dags igen. Jag tror att hon använder dem när hon cyklar och att det är därför just tummarna slits. Jag hittade garnet jag stickat vantarna med och bestämde mig därför att helt enkelt sticka på nya tummar den här gången.

IMG_6878

Först plockade jag upp maskor nedanför hålet

IMG_6883

Sedan klippte jag av den trasiga delen, plockade bort garnrester och stickade på en ny tumme.

IMG_6898

Som nya!

Vantmodellen heter Josefin och jag har köpt mönstret på Halländska hemslöjden. Affären finns tyvärr inte längre.