Vinn böcker!

Nu är det fem år sedan jag började blogga! Det firar jag med en liten tävling där du kan vinna en av följande böcker med textil anknytning:

IMG_5818

Vinner du den här kan du sticka inte mindre än 25 olika fantasifulla barnmössor (storlekar 6 månader-3år) med matchande vantar, sockar och halsdukar. Själv är jag förtjust i trädhalsduken man skymtar uppe till höger … och är inte lilla hajen i mitten i nedre raden jättesöt? Och det finns en helt bedårande kaninmössa, en urgullig julmössa, en tuff drakmössa och… Ja, helt enkelt en måste-ha-bok! De flesta mössorna är av typen där mössan går ner som en värmande halskrage, vilket verkar både varmt och skönt och praktiskt: det hindrar de minsta barnen från att dra av sig mössan.

livets aviga och räta

Så två skönlitterära böcker, först en personlig favorit: Livets aviga och räta. En riktig feelgood-roman om en ensamstående mamma med en garnaffär på Manhattan som är mer än en garnaffär. Garnaffär Walker & Dotter har blivit en samlingspunkt för en grupp människor i olika ådrar och med olika bakgrund som träffas och byter sticktips och tankar om livet i stort och smått. Lite romantik ingår också.

Det broderade hjärtat

Och till sist Carole Martinez debutroman Det broderade hjärtat som vann nio priser när den kom ut i Frankrike. En sagolik berättelse om en kvinna som är otroligt skicklig med nål och tråd. Det hon broderar kan bli levande! Hon spelas bort av sin make och tvingas ge sig av med sina barn på en dragkärra genom ett fattigt Andalusien.

Allt du behöver göra för att ha vinstchans är att svara rätt på några frågor och ge ditt bästa tips på ett sjalmönster.

Jag har ju stickat några sjalar vid det här laget (Harunin sitter dock fortfarande på stickorna) och har kommit fram till att den sort jag gillar bäst är ganska smal även på mitten, kan lindas runt halsen och sedan hänga ner med ändarna framtill, som en Pyttipanna.

IMG_8152 (3)

Men jag skulle vilja prova att sticka något annat än ännu en Pyttipanna. Så den som har alla rätt på tipsfrågorna och kommer med bästa tipset på sjalmönster vinner första pris.

  1. När stickade jag den här Pyttipannan?
  2. Skriv en annan sjal som jag stickat (färdigt 🙂 )
  3. Vad handlade mitt första blogginlägg om?

Tips till dig som vill tävla men inte läsa genom hela min blogg (det är ju i alla fall 353 inlägg att gå igenom … 😉 ) – det finns en sökfunktion här på sidan …

Maila dina svar och ditt sjalförslag – tala gärna om var jag kan hitta mönstret också – till ewasve6230@gmail.com  senast 5 augusti.

Vinnare meddelas via mail och här på bloggen senast 19 augusti.

Har du själv en blogg och vill dubbla din vinstchans länkar du till denna sida från din blogg. Tala i så fall om i tävlingsmailet att du gjort det och tala om från vilken blogg du länkar.

Kom ihåg att skriva din adress så jag kan skicka ev. vinst till dig. Skriv också vilken av vinsterna du helst vill ha. Den som vinner första pris får givetvis sitt förstahandsval.

Annonser

Sy egna skor

skor och klänning

Ibland frågar mina elever mig om jag syr ALLA mina kläder, även mina skor. Hitintills har jag alltid svarat att skor är svårt att göra själv så det gör jag inte. Men för något år sedan såg jag att det finns espadrillo-sulor att köpa och då väcktes tanken … varför inte pröva att sy även mina egna skor ?! Tyvärr fanns inte sulorna i min storlek så det blev inget med den saken. Så häromveckan hittade jag sulor även i min storlek, storlek 36. Såklart att jag köpte dem! Det fanns mönster med i förpackningen, men ingen arbetsbeskrivning. Det fanns en QR-kod som ledde till Pryms hemsida, men jag hittade ingen beskrivning. Däremot hittade jag en jättebra beskrivning på Youtube.

mönsterdelar espadrillos

Principen är enkel: man syr två tådelar och två häldelar av ett yttertyg och ett innertyg. Dessa sys fast med langettstygn på sulorna. Till sist syr man ihop häldelen med tådelen i sidorna. Man kan reglera storleken genom att dra in häldelen mer eller mindre innan man syr. Och man kan dra in rejält! Först gjorde jag inte det, och blev jättebesviken när jag provade skorna och de bara glappade och gled av där bak.

sy espadrillos

espadrillos

Yttertyget är rester från när jag sydde klänningen på Sy-lanet i mars. Jag fodrade med linnetyg – hade en bit mörkblått liggande. Det ska kännas svalt och behagligt, enligt tips från filmen.  Den grova tråden hade jag kvar sedan jag sydde sittbrunns-vindskydd till min fars segelbåt, så den ska väl vara slitstark.

Undrar om de kommer att töja sig mycket? Jag vet ju nu var man kan sy in dem om det skulle behövas :).

 

 

 

Färg och förlåt!

färga6

För drygt en vecka sedan testade jag att färga en sockblank (för den som inte vet så är en sockblank ett ”tyg” stickat med två trådar som man färgar, repar upp och nystar två nystan av. När man sedan stickar blir det två identiska sockor.)

färgat nystan2

Det var väldigt enkelt, men innan jag berättar mer vill jag be alla de bloggare om ursäkt som har länkat till min blogg och senaste veckan råkat ut för att bilder i min blogg varit så stora att de tagit över hela deras bloggar. Ursäkta och förlåt! Det har såklart inte varit min avsikt. Jag kan egentligen inte riktigt förklara vad som hänt, för jag har använt samma kamera som tidigare, men kanske det kan bero på att jag vid något tillfälle råkat ställa in den på videokamera istället för stillbildskamera och på så sätt tagit extremt stora bilder. Och så har jag inte komprimerat mina bilder. Nu får det bli bot och bättring!

färga7

Tillbaks till färgningen! Färgen jag använde är Earth Palette Cold Dyes som är en kallfärg för ull, silke och andra proteinfibrer. Man bara häller på färgen på det som ska färgas, sedan kramar man försiktigt så att ullen blir genomfärgad – speciellt viktigt att tänka på när man färgar just en sockblank, annars blir ju sockorna inte lika färgade. Gummihandskar är ett måste! Överflödig vätska trycks ut och det hela läggs i lufttät påse i minst 24 timmar i rumstemperatur. Enkelt, va?!

stickat med färgat garn1Naturligtvis ville jag genast se om sockorna verkligen blev lika. Jag bestämde mig för att än en gång försöka mig på att sticka två sockor samtidigt med Magic loop – alltså använda en lång rundsticka där båda sockorna får plats och så stickar man först ett varv på ena sockan och direkt efter ett varv på den andra sockan. På så vis skulle jag kunna se ganska snabbt om sockorna blev lika. När jag kom ner till hällappen insåg jag att jag måste vända på den ena sockan om jag ville hälen på samma sida på båda sockorna, för de satt ju så här på rundstickan:

sockskissJag flyttade över maskorna från ena sockan till en strumpsticka för att sockorna ska bli lika. Jag flyttar förmodligen över dem till en avmaskningsnål snart, för jag har redan tappat några maskor från strumpstickan … hmpf.

Garnerna vill gärna sno sig om varandra när man stickar med Magic loop. Ett tips kan vara att lägga nystanen i var sin burk, gärna med lock som du gör hål i. Trä garnet genom hålet innan du börjar med din stickning. Eller så syr du dig en socksack – en kanongrej om du frågar mej! Ett nystan på var sida om mittenfacket, garnet hålls på plats med liten tyckknappsslejf.

socksack

 

 

Elektrobroderi, del 2

Nu har jag kommit hem från kursen i elektrobroderi på Skurups folkhögskola och försöker samla ihop och sortera alla tankar och intryck jag fått under veckan.I förrgår  fick vi ytterligare tips på inspirationskällor av Lena Palenius. Hon hade knutit fina skissböcker till oss allihop som vi gjorde övningarna i.

IMG_9048

Lena berättade att man i Skåne förr använt randgräs som inspiration till randningar i vävar. Hon hade tagit med gräs och …

IMG_9050

IMG_9051

så här blev mina ränder.

IMG_9054 (2)

Förutom inspirationsövningarna berättade Lena lite om sin resa till Japan. Där hade hon lärt sig att färga tyger med indigo. Här har hon använt shibori – en textilfärgningsteknik där man får fram mönster genom att dra ihop tyget med förstygn och sedan doppar tyget en eller (oftast) flera gånger i färgbad.

IMG_9058

Här visar hon exempel på sashiko, en japansk broderiteknik som ursprungligen var ett sätt att fint lappa och laga sina textilier med.

På kvällen var det avslutningsmiddag och i samband med den var det ”show and tell” för alla veckans kurser och Anna Cederquist, vår kursledare, bjöd på musikunderhållning tillsammans med några musikervänner.

Här kan du se exempel på vad elektrobroderikursen visade och berättade om.

IMG_9076 (2)

I elektrobroderi kan man välja att dölja elledningarna – eller så gör man som Anna. Hon lät dem bli en del av dekoren på sina sneakers …

IMG_9108 (2)

Och kolla här på Veronicas geniala lösning: några av manettrådarna är elledningar. Smart, va!

IMG_9105 (2)

IMG_9112

Spana också in Mikaelas uppgradering av kavelfrans.

IMG_9117 (2)

Katarina (som började kursen med en vision om ett projekt i stramt grafisk och återhållen stil) släppte loss ordentligt och lyckades få in alla tekniker vi testat på och pratat om i ett och samma arbete.

Klara gör fantastiska applikationer med pärlor och en pärlfluga fanns med på hennes elektrobroderi. Synd att den suddiga bilden inte gör hennes fluga full rättvisa, men Klaras budskap framgår ju tydligt …

IMG_9097

Här är mitt eget bidrag – en påbörjad kudde med inspiration av en tallrik på min systers torp. Tanken är att det ska lysa och blinka ur de små, svarta stjärnorna, men eftersom jag inte färdig med alla hål la jag inte in belysningen undertill. Jag lovar jag ska visar upp kudden när den är klar. Vem vet, kanske jag har uppgraderat bloggen då så jag kan visa upp den med blink och allt.

IMG_9115

 

IMG_9093

Till sist en liten rebell bland alla broderifreak 🙂

Jag önskar alla en sån här kursvecka åtminstone en gång per år, en alldeles egen vecka där man riktigt får grotta ner sig i något man är intresserad av och inte behöver tänka på såna triviala saker som exempelvis matlagning. Det sköter någon annan om. Har du hört att man äter mycket på folkhögskolor så kan jag intyga att det är sant. Det har varit frukost, förmiddagskaffe, lunch, eftermiddagskaffe och middag varje dag.

Förutom att man lär sig mer om något man är intresserad av får man lära känna många nya trevliga människor. Det är så lätt att inleda ett samtal med någon man inte känner när man kan börja med något konkret och uppenbart gemensamt. Frågor som ”Hur syr du de där stygnen?” har på den här kursen ganska snart lett till djupare samtal – och många glada skratt.

 

 

Elektrobroderi, del 1

Elektrobroderi – vad är det? Och hur gör man? För att ta reda på det har jag åkt till Skurups folkhögskola och går en kurs i ämnet.

Enkelt uttryckt kan man säga att man kombinerar broderi med elkomponenter som gör att det blinkar och lyser i broderiet. Man kan själv programmera hur lamporna ska lysa  men ett steg i taget … Jag har haft fullt sjå med få till ett kopplingsschema till mina 10 blinkande LED-lampor och har därför använt mig av det program som fanns förprogrammerat på kortet.

Först skulle man kolla att komponenterna man tänker använda fungerar – lite tråkigt att sitta och sy fast en massa lampor och sladdar för att sedan upptäcka att inget lyser …

Sedan måste man planera elens väg genom broderiet. Inga elledningar får korsa varandra när man jobbar med konduktiv tråd.  Här ser du mitt kopplingsschema:

IMG_8992 (3)

Och här ser du hur det ser ut när jag sytt fast alla ledlampor, batterihållare och en LilyTwinkle som ska få lamporna att blinka.

IMG_9007

Jag har använt konduktiv tråd. Väljer man att leda strömmen genom mer traditionella elsladdar krävs lite lödning. Kursledaren Anna Cederquist kan det här med el och visade hur det går till.

IMG_9030 (2)Förutom ellära provade vi igår på att göra kavelfrans och vi fick göra en frigörande broderiövning.

Kavelfrans har jag provat på förut, men Karin Eldforsen – en annan av kursledarna –  tipsade om att lägga ullgarnet ömsom i högervarv, ömsom i vänstervarv – och vips var den där förargliga spiralvridningen borta som blev när jag gjorde kavelfrans tidigare. Min lilla fnutt ser ju inte mycket ut för världen, och ärligt talat har jag kanske inte uppskattat kavelfransen efter förtjänst tidigare, men titta på Karins kudde så ser du så fint kavelfrans kan pryda en kudde. Man måste ju inte vara så konventionell och placera fransen i ytterkanten.

Lena Pallenius introducerade broderiövningen som gick ut på att brodera på tyg i två olika färger, en färg som man gillar och en som man ogillar, med garn i två färger som man gillar.

IMG_9026 (2)

Här är mina två lappar. Den blå tygbiten är min gilla-lapp. (Lila fanns inte.) Den ockragula är mina ogilla-lapp. Lite häftigt var det att upptäcka att den tygbit jag helst villa jobba vidare med var den gula. Det hände lite mer när mina favoritfärger fick lite lyft av en färg som jag inte brukar använda.

Det sista jag gjorde innan vi packade ihop för kvällen var att fundera över färgval till mitt broderiprojekt:

 

 

 

Efter middagen åkte vi till Abbekås för ett kvällsdopp.

IMG_9020

Idag har vi stygnat vidare. Karin har visat olika exempel på bottensömmar. Här är en hel låda med hennes inspirerande små fina kuddar/stora nåldynor med olika bottensömmar i kombination med pärlor, guldtråd, franska knutar och andra stygn.

IMG_9025

Karin berättade också om skarvsöm som den som ville kunde prova på.

IMG_9023

Ovan en läcker men kanske något mer traditionell kudde

IMG_9022

och här några av Karins experiment med tekniken.

På ”show-and-tell” visade Klara, en av mina kurskamrater,  hur hon syr fast speglar med hjälp av pärlor:

IMG_9042

IMG_9043

IMG_9044

Och här är ett av de första färdiga alstren:

IMG_9039

 

Tyvärr filmade jag inte utan tog bara ett foto när batteriet var urkopplat, men du kan ju tänka dig vilken häftig effekt det blir när ögonen blinkar med ett blått sken …

 

Gamla symaskiner

IMG_8938.JPG

Jag har varit hos min syster och hälsat på i hennes torp i Sörmland. En dag åkte vi till tippen för att slänga skräp – och kom hem med den här …

IMG_8919

en gammal Singer symaskin. Som synes ganska illa medfaren, men syrran ville egentligen bara åt stativet – för att göra ett trädgårdsbord. Fast det såg så fint ut med maskinen kvar i sitt bord så den står kvar i sitt bord under ett fruktträd.

Efter besöket hos syrran åkte jag vidare till äldsta dottern i Eskilstuna. Vi har bland annat besökt Retuna återbruksgalleria som är precis vad det låter som, en galleria med många butiker med återbrukade saker som sportartiklar, kläder, böcker och möbler. Där såg jag en annan gammal symaskin:

DSC_0171.JPG

en Husqvarna i ett skåp …

DSC_0172

 

den varianten var ny för mig. Instruktionerna till hur maskinen ska träs fanns kvar, liksom köpekontraktet …

dsc_0173.jpg

 

1948 kostade denna symaskin 409 kronor och hembiträdet Ingeborg i Eskilstuna skulle efter en första inbetalning på 40 kronor betala 15 kronor i månaden tills maskinen var betald. Enligt SCB:s prisomräkning motsvarar 409 kronor 7682 kronor idag.

Jag köpte inte symaskinen, har ju redan en, den här:

IMG_4039

men på Axelinas manufaktur och diverse i gallerian hittade jag en massa ullgarn som troligen kommer väl till pass nästa vecka, för då jag ska på elektrobroderi-kurs på Skurups folkhögskola.

Pyjamasbyxor?

IMG_8791 (2)

Ja, du ser rätt! Jag är klädd i byxor. Det hör till ovanligheterna, men har sin förklaring. Jag har som målsättning att i sommar testa några av skolans byxmönster för att bilda mig en uppfattning om passform och hur lätta eller svåra de kan tänkas vara för mina elever. Första paret ut är sydda efter mönstret Pyjamasbyxor (58120) från Coats almedahls. Jag har sytt dem i storlek M men kortat av dem 2 cm.

Jag tycker om att modellen är slät framtill. Vidden hålls in med resår endast i ryggen.

IMG_8826

IMG_8830 (2)

Här syns besparingen i midjan tydligare, den som gör att byxorna sitter fint fram. Det framgår ju tydligt att byxorna är lågt skurna, magen syns också ;).

Kanske det blir lite för svårt med den här besparingen för en del av mina elever (åk 6, inte så vana vid maskinsömnad … ) så jag kommer att testa några fler modeller. Bli alltså inte förvånad om du får se mig i byxor i fler inlägg den här sommaren …

De här byxorna ska få följa med när jag ska hälsa på syrran i hennes torp utanför Vingåker. Där finns det fästingar och fästingar gillar mig så jag tänker packa med byxorna, pyjamasmodell eller ej, så vi kan gå på strövtåg i de sörmländska skogarna.

 

 

 

Klädda knappar

IMG_8699

Det här är senaste tillskottet i garderoben. Modellen är favoriten Sandy från Svenska mönster fast med samma ändringar som jag gjort flera gånger nu, och en ny: jag har svängt in livet en cm mitt på livet (alltså inte i normal midjehöjd utan där jag är som smalast). Här kan du se förra klänningen jag sydde. Den fick också klädda knappar, men denna gången gjorde jag knapparna så här:

IMG_8671

Knappformarna sitter hoptryckta (och med knappens baksida ”på fel håll”) på en kartongbit när man köper dem, så man får dela på dem.

IMG_8678

Man klipper ut tygbitar efter en mall som finns på baksidan av kartongen. Jag hade sån tur att blombuketterna på tyget hade exakt den diameter som det skulle vara.

IMG_8672

Små förstygn runt tyget underlättar att dra ihop tyget kring knappformen …

IMG_8673

IMG_8674

några knutar …

IMG_8696

och så tryckte jag in tyget riktigt i formen med hjälp av en liten virknål

IMG_8677

Och här är baksidan av knappen tryckt på plats.

Det gick väldigt smidigt, tycker jag, och knapparna blev fina. Just de knappformar jag använt är av fabrikatet Prym.

Så enkelt var det

IMG_8684_LI

När jag köpte min symaskin hade den en finess – en nålträdare. Med den slapp man sitta och sikta tråden mot nålsögat. Efter en tid slutade den fungera, men eftersom jag kunde få tråden i nålen ändå så brydde jag mig inte så mycket om det. Men nu, när vi har samma finurliga mekanism på symaskinerna i skolan och jag börjat bli bortskämd med att slippa sitta och sikta mot nålsögat, började jag reta mig på att min egen nålträdare inte fungerade. Så jag tittade med förstoringsglas och upptäckte att felet berodde på att den lilla kroken som ska gå genom nålsögat och hämta tråden helt enkelt inte längre kom igenom nålen. Jag prövade att försiktigt peta på den med en knappnål och – vips – så fungerade den igen. Ett par minuters funderande, ett par sekunders pillande – och voilà – min nålträdare fungerar igen.

Tyger man blir glad av

IMG_8639

Dagen började med ett tandläkarbesök. Det gick bra, så när som på att en Placker (en sån där tandtrådshållare, ni vet) fastnade mellan mina tänder så tandläkaren fick klippa loss den.

Det är påsklov den här veckan så jag tänkte passa på att göra iordning lite i tygskåpen på skolan där jag arbetar, efter tandläkarbesöket. Men det var andra som tänkt i liknande banor. När jag kom till skolan var salen tömd på möbler och Lotta och Barbara höll på att tvätta golven. Tack underbara ni för att ni gör fint tills vi kommer tillbaka nästa vecka!

Det kändes lite lyxigt att plötsligt kunna hitta på lite vad man ville, men regnet öste ner och affärerna i stan hade inte hunnit öppna än så jag drog till … Kinnared.

Häromdagen när My (dottern) åkte rälsbuss mellan Oskarström och Nässjö la hon märke till en skylt intill järnvägen i Kinnared med texten Fabriksbutiken i Kinnared, och hon undrade om jag kände till denna tygbutik. Jag drog mig till minnes att det funnits en tygaffär där när jag gick på gymnasiet (vilket är läänge sedan nu) och blev nyfiken på om det kunde vara samma affär som fortfarande existerar. För att ta reda på det åkte jag alltså till Kinnared idag, i ösregnet.

Ni har säkert redan räknat ut att jag inte bara tittade när jag väl kommit in i affären. Förutom tygerna som ligger på sängen på bilden ovan fyndade jag pastellfärgade dragkedjor för 1 krona styck (typiska bra-att-ha-grejor). Jag har lovat mej själv att inte köpa fler knappar för att bara lägga på lager, men jag chansade på att de lila knapparna jag hittade skulle matcha ett garn jag hade hemma – och det gjorde de ju verkligen.

IMG_8651

För mig är att komma in i en tyg- eller garnaffär som för ett barn att komma in i en godisaffär – jag njuter av att gå runt och titta och känna och fundera ut vad jag skulle kunna göra med allt fint jag ser på hyllorna. Tygerna jag köpt ska få bli klänningar allihop, ja,  jag tror faktiskt att även det med får och garn ska få bli en klänning.

IMG_8641

Visst är det underbart? En klänning med får och garn=en riktig Ewa-klänning, tänker jag. En sån borde väl vem som helst bli glad av att se på, eller hur?!

Ps. Jag kom ihåg att fråga om det var samma affär som funnits redan på 80-talet. Och ja, affären som sådan har funnits i hela 50 år, men inte i samma lokaler hela tiden. Ds.

Ewa