Fästligt jobb

IMG_8254 (2)

 

Har du hört talas om stafettstickade mössor? Här ser du början på några, stickade av mina elever i årskurs 5. Det kan vara lite knepigt att lära sig sticka, och det är ganska jobbigt att hålla på ända tills det blir något ”riktigt”, så eleverna får sticka ett varv på en mössa och sedan lägga en lapp med sitt namn i en burk. När mössan är klar drar man en vinnare bland lapparna i burken. På så sätt har man chansen att vinna en fantastisk, färgglad och handstickad mössa som man har stickat en del på själv. En del elever stickar flera varv och får då lägga fler lottsedlar i burken. Det ger förutom ökad vinstchans ökad stickskicklighet, så det är ju dubbelsmart.

Det är lättare att lära sig sticka när de nya maskorna har annan färg än de som redan sitter på stickorna. Jag behöver oftast bara visa några maskor och sedan kommer de igång. Skulle man tappa några maskor är det inte hela världen. De tappade maskorna säkras tillfälligt med säkerhetsnålar, sedan virkar jag upp dem till rätt nivå innan nästa elev ska sticka. Likadant om något varv skulle bli väldigt löst – det går att ”efterdra” innan nästan elev tar vid. Någon gång kan det behövas att jag stickar ett ”tilljämningsvarv” också. Oavsett alla eventuella åtgärder blir de färdiga mössorna fina och jag lovar att återkomma när de här är färdiga så att du själv får se.

Ikväll ska jag se över de här tre och några till. Det är lite trådar som ska fästas och några maskor som ska räddas. Visst är det ett roligt jobb jag har!

Annonser

Jämnt Ojämn

IMG_8196 (2)

Jag fick boken ”Sticka varma vantar, sockor och mössor” av Jenny Alderbrant  i julklapp. Den innehåller många väldigt fina modeller och jag blev såklart sugen på att sätta igång med något ur den direkt men jag har inte kunnat bestämma mig för vad än.

Medan jag funderar vidare har jag istället satt igång med sjalen ”Jämnt Ojämn” av samma stickdesigner. Jag köpte garn och beskrivning på Symässan i Göteborg i höstas.

Jag behöver väl egentligen inte fler sjalar, men den såg spännande ut där den hängde i Jennys monter.  Den verkade dessutom rolig att sticka så jag var ju bara tvungen att köpa ett materialkit!

Färgerna är både fina och har fina namn, eller vad sägs om ”Sprinkles”, ”Cherry Chaps” och ”Pink Blush”? Tyvärr syns inte det fina glittret i ”Sprinkles”, hoppas kunna ta bättre foto på den färdiga sjalen som ger garnet rättvisa.

Faktiskt vet jag inte riktigt hur sjalen kommer att se ut färdig, för den uppstickade modellen på Symässan gick i blått och bilderna i beskrivningen går mer i grönt, så det blir spännande att se hur min sjal blir …

 

.

 

 

Märta-vantar

IMG_8200Så är de äntligen färdiga – julklappasvantarna till My och Ida. Snacka om att vara sent ute. Det blev ju till och med nytt år innan de blev klara.

Beskrivningen hittade jag i Clara Falks och Camilla Svanlunds bok ”Vantar för alla årstider” som jag fick häromåret av döttrarna.

img_8202.jpg

Det var fliptoppen som gjorde att jag ville sticka just de här vantarna till mina döttrar. Tänker att det är bra om My kan låsa upp sin cykeln utan att behöva ta av sig vantarna. Ida använder sin mobil väldigt mycket, och det är väl också bra att kunna göra utan att behöva ta av sig vantarna när det är kallt ute. Och så tycker jag att det blir en glad överraskning när man fäller ner toppen och ser den fint mönstrade kanten innanför.

Jag har stickat mina vantar i grått Rauma finullsgarn istället för turkosblått och så stickade jag fliptoppen en rapport längre än vad det stod i beskrivningen för både My och Ida har ganska långa fingrar (och långa naglar 🙂 ).

 

 

 

 

Året som gått

Idag är det första dagen på år 2018. Nyår känns som en nystart, en möjlighet till bot och bättring (om man känner att det behövs) och lite som att börja läsa i en ny bok. Man är nyfiken på vad som komma skall.

Samtidigt tänker nog många tillbaka på året som gått, jag också. Så, så här på årets första dag kommer årets första blogginlägg i form av små glimtar av en del av det jag gjorde 2017.

img_6488-2img_6474-2

Januari 2017 stickade jag mig ett par mamelucker. Då lärde jag mig avmaskningen som ser ut som en picotkant. Du kan läse mer om mameluckerna här.  Jag har faktiskt bara använt dem en gång. Dels för att jag har en fotsid termokjol som värmer minst lika bra, dels för att de här mameluckerna blev ungefär 5 cm för långa. De syns nedanför en del av mina klänningar när jag går och det är inte snyggt. Egentligen är det lätt avhjälpt. Eftersom de är stickade uppifrån och ner är det bara att repa upp till önskad längd.

img_6525-3

Jag sydde också en blus i 40-tals stil som du kan läsa mer om här.

I februari började jag på ett par Otto-vantar ur boken Vantar för alla årstider av Clara Falk och Camilla Svanlund. Syrran fick dem i julklapp.

img_6557

Jag sydde också den här klänningen

img_6573-2

Den trivs jag verkligen i så det blir nog fler i samma modell. Modellen heter Lady och jag skickade efter mönstret från Svenska mönster.

I mars sydde jag en klänning i favoritmodellen Sandy:

IMG_6659 (2)dsc_0005.jpg

Tittar man noga på tyget ser man att en del flamingos står med benen i kors.

Jag gjorde grytlappar också. Tulpanerna virkade jag efter Bautawitch beskrivning. Har du inte varit inne på hennes hemsida än så tycker jag du ska titta in där nu om du är intresserad av virkning. Hon designar verkligen fina saker och delar frikostigt med sig av sina pedagogiska beskrivningar.

Den schackrutiga, stickade grytlappen har jag tidigare gjort i rött och vitt så det är en favorit i repris. En väldans bra grytlappp är det – isolerar bra tack vare att den är dubbelstickad, men är ändå väldigt smidig och följsam när man ska lägga den om grythandtag.  Här kan du läsa mer om mina dubbelstickade grytlappar.

I april månad sydde jag ännu en Sandy. Denna gången testade jag att ”sy fast knapparna med fågelfötter”.

 

Far fyllde år i maj. Då stickade jag en Afmaeili till honom.

IMG_6893 (2)

Samma månad skaffade jag mig en ny cykel och eftersom jag oftast bär klänning virkade jag ett kjolskydd till den.

IMG_6916

I juni sydde jag några fler tygkassar. Inlägget om dem är det mest lästa under året. Klickar du på länken hittar du beskrivningen till ur man syr dem.

IMG_7064 (2)

IMG_7066.JPG

Inviket i botten ger en bra botten med bra mått. Handtagen (som är av fyra lager tyg) är bra placerade och lagom breda för att inte skära in i händerna även när kassen är tung.

Förvaring blev temat för juli månad. Först sydde jag två Bionic Gear Bag, en till mig och en till Ida, yngsta dottern.

IMG_7232

Det var jätteroligt att tänka ut hur insidorna skulle se ut.

IMG_7093 (2)IMG_7206 (2)

Sedan sydde jag förvaringsbönor till My – andra dottern.

IMG_7188

I augusti fyllde syrran år. Hon fick en väska som jag sytt – men hon hade köpt tyget själv.

IMG_7682IMG_7570

IMG_7576

 

IMG_7599

Och Ida fick en kofta i en modell som hon valt själv: Clair cardigan. Mönstret kan köpas på Ravelry.

I september var jag på Syfestival i Göteborg och köpte ett nytt klänningsmönster till en modell som skulle visa sig bli en ny favorit:

IMG_7962

Autumn Peplum Spinoff – fast med kjoldelen från mönstret Spin Around. Den här sydde jag på mitt livs första Sy-LAN på Tönnersjö bygdegård. Det gav mersmak!

I oktober blev det en APS till:

IMG_8127 (2)

Det var det sista jag sydde förra året. I november stickade jag en Pyttipanna:

IMG_8152 (3)

Och i december fyllde mor år och då fick hon denna poncho som jag stickat:

IMG_8175

Nu ska jag sticka färdigt de sista julklapparna (!!!).

IMG_8188

Hade tänkt ge döttrarna var sitt par vantar i julklapp, men fick bara färdigt ett par så de fick var sin vante på julafton och sen har jag stickat utav bara den för att de ska var sitt helt par så fort som möjligt. Blev lite väl ivrig så jag bröt en av stickorna. Tur att jag hade fler hemma!

Jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År

och Välkomna tillbaka till min blogg!

 

Ewa Svensson

 

 

 

Ponchon

IMG_8175

Min mor sa i somras att hon önskade sig en poncho, en grå. Jag letade på nätet efter en fin modell som helst inte skulle vara för komplicerad att sticka så att jag säkert skulle få den klar till hennes födelsedag. Jag skickade efter ett mönster ungefär samtidigt som jag för första gången upptäckte garnet Llama silk. Kärlek vid första kontakten kan jag lova! Så otroligt mjukt! När mönstret sedan kom passade inte det riktigt ihop med garnet jag förälskat mig i. Eller rättare sagt, det var gjort för att stickas med två trådar i närliggande nyanser, men Llama silks grå nyanser var så olika att provstickningen mest såg ut om raggsocka. Efter flera provlappar kom jag fram till att jag skulle sticka med enkelt garn istället, och lägga till ett hålvarv i nederkanten och runt halskanten som en förskönande detalj. Så nu är det inte mycket som är likt ursprungsmönstret Poncho i 100% alpacka från Kaki design. Jo, idén med rullkanten runt halsringningen, för det var nog den som gjorde att jag fastnade för modellen från början. Plus effekten av de två närliggande nyanserna då, som inte finns längre.

Ponchon skulle bli en födelsedagspresent, och den var hopsydd och så gott som klar en vecka innan mors födelsedag. Det var bara en picotkant runt nederkanten som fattades. Ett litet orosmoln var att kanten tenderade att rulla sig, men det trodde jag skulle rätta till sig när jag virkade. Jag virkade, och jag virkade, och jag virkade. Kanten rullade sig likt f-t. Så när jag köpte sidenband att trä i hålvarven kollade jag om det fanns något i sybehörsaffären som kanske kunde avhjälpa den rullande nederkanten. Jag köpte ett trikåband, som ett platt skosnöre ungefär,  som jag sydde fast på avigsidan på den virkade kanten.

IMG_8182

IMG_8181

Det blev bra till slut, med fyra varv fasta maskor, de två yttersta varven med nertag endast i bakre maskbågen. Jag bestämde mig för att ponchon skulle bli finare utan picotkant. Jag trädde inte heller sidenband i hålvarvet runt nederkanten. Det kändes som om det skulle bli för mycket. Men sidenbandet fanns med i födelsedagspaketet så kan mor välja själv hur hon vill ha det.

Höst-sjal i höstfärger

IMG_8152 (3)

Det uppstod kärlek vid första ögonkastet när jag såg garnet till den här sjalen. Det var i somras. Vi var i Eskilstuna, och jag skulle inte köpa mer garn, absolut inte, skulle bara titta och klappa lite på garnerna på Vävknuten. Men när jag såg det här vackra garnet kunde jag inte motstå det. Jag såg framför mig hur fint det skulle bli som en Pyttipanna (Pyttipanna-sjal, alltså).

IMG_8164

Så här ser sjalen ut i platt tillstånd.

Igår köpte jag blockningsvajrar för att kunna spänna ut sjalen ordentligt. Tidigare sjalar har jag spänt med hjälp av tvättlina. När jag väl fick kläm på hur man kunde skarva vajrarna gick det lättare med vajrar än med tvättlina. Synd att jag inte fotade före och efter. Före blockning såg uddarna mest ut som små korvar.

Garnet, Manos Lace, innehåller 70% alpacka, 25 % silke och 5% cashmere och är jättemjukt, lätt och glansigt. Den underbara färgen heter Ariel.

Jag köpte två härvor á 50 gram för att vara säker på att garnet skulle räcka, men inte ens den första härvan gick åt.

I beskrivningen rekommenderas att man stickar med två storlekar större än vad det står på garnetiketten, så jag började med stickor 3,5,  men jag tyckte det blev för glest så jag repade upp och började om med stickor 3.

Pyttipannan är en lättstickad och rolig sjal, kan varmt rekommenderas! Du kan läsa historian bakom sjalen här.  Och beskrivningen hittar du här.

 

 

 

Juli-klappar i augusti

IMG_7852 (2)

I år har jag tänkt göra en del julklappar själv. Jag hade tänkt börja i god tid för att bli klar i tid innan jul. Planen var att börja redan i juli men jag ligger redan efter tidsplanen, köpte förvisso sockgarnet i juli, men började inte sticka förrän i augusti. Nu är det september och jag har upptäckt att sockan blivit för stor. Jag har misstolkat mina egna anteckningar i stickbeskrivningen från förra gången jag stickade sådana här sockor.

Det är nämligen en favorit i repris – jag stickade ett par häromåret i samma sorts garn och jag har fått önskemål om ett par till – fast inte lika färgglada, gärna något i blått och svart. Garnet är Step från Austermann, innehåller 75 % ull och 25 % polyamid. Det är superwashbehandlat med en ny metod som ska vara lite mer miljövänlig, men det bästa av allt är att garnet innehåller jojobaolja och aloe vera som gör fötterna lena och mjuka. Behandlingen ska klara 40 tvättar. Det svåra var inte att hitta garnet, men att hitta en diskret färgblandning i blått och svart. Till sist hittade jag ett hos Garnboden i Söderköping. Nummer 332 heter färgen. Det är det jag stickat den för stora sockan med. Och så hittade jag ett annat i mer gråblått på handlagarn. Jag hittade fler varianter på utländska webshopar, men jag är lite försiktig med att skicka efter garn utomlands ifrån, för jag har hört att tullavgifterna kan bli höga. Är det någon som har erfarenhet av att köpa garn från utländska webshopar? Skriv och berätta!

 

Clair cardigan

Japp, så var den klar – Clair cardigan till Ida. Hon fick den när vi var i Stockholm förra veckan. Tyvärr var det inte tid till att fotografera den på Ida. Vilken tur att jag fotat koftan innan vi åkte hemifrån!IMG_7599

Den stickas på ”gammalt vis” – de olika delarna stickas var för sig och sys sedan ihop. Nu var det länge sedan jag stickade en kofta så. Jag började att sticka med jumperstickor men gick över till rundsticka när jag stickat en bit på ärmarna. Jag brukar sticka båda ärmarna samtidigt för att de säkert ska bli lika långa men det blir som hävstångseffekt med två stycken på stickorna samtidigt. Man får liksom hålla emot, vilket känns i händerna efter ett tag. Numera föredrar jag rundstickor även när jag stickar fram och tillbaka.

Som framgår av bilderna är det raglanskärning på ärmarna.

IMG_7553

När jag skulle sy ihop delarna tyckte jag det var lättast att först fästa ihop delarna från rätan med Wonderclips. Dessa fantastiska små ting!

IMG_7586

Det var lättare att se var jag skulle sy om jag spände ut det stickade, använde en stoppsvamp till hjälp. Jag sydde från sida till sida, några stygn efter varandra,  innan jag drog åt.

IMG_7590

Sömmen blev så gott som osynlig.

Modellen var enkel att sticka och mönstret lätt att följa, enda problemet uppstod när jag skulle sticka knäppkanterna. Jag hade lite svårt att tyda hur många varv det skulle vara innan knapphålen.

Det fanns en bra beskrivning av hur man stickar kantmaskorna på resåren så att den blir fin, ett sätt som jag inte använt mig av förut:

  • Sista maskan stickas alltid rät.
  • Första maskan lyfts alltid avigt, garnet läggs över (från dig) mellan lyfta maskan och nästa maska, sätt tillbaka lyfta maskan och sticka den rät i bakre maskbågen

Garnet är Debbie Bliss baby cashmerino: 55% merinoull, 33% akryl och 12 % kashmir. Det är underbart mjukt och ska gå att tvätta i maskin, vilket var ett absolut krav från Ida.

IMG_7601

IMG_7606

Jag virkade faktiskt två kragar. Jag använde för grov virknål till den första så den blev för bred. Så här blev det till slut. Helt klart nöjd!

 

 

 

Min Myrna

IMG_7115

Myrna har stått på min to-do-lista länge. När jag röjde bland mina garner nyligen dök ett ganska udda garn upp ur gömmorna. Efter provstickning kom jag fram till att grovleken var – om än inte optimal, så helt OK – för en Myrna. Korallrosa kanske man skulle kunna kalla färgen, ett något otippat färgval för mig. Kvalitéen är ännu mer udda än färgen, låter sig inte så lätt beskrivas men Froto lett heter garnet och det säger en del om texturen. Det är en blandning av bomull och akryl så det går nog att köra i maskin. Jag vet inte, jag. Kanske blev det lite 80-talsvarning på den här, blev lite väl grov och rustik eftersom mitt garn var grövre än det som rekommenderades i beskrivningen, men den passar ju fint ihop med klänningen som jag sydde häromåret.

Jag har fått garnet av en annan handarbetstokig som insåg att hon inte skulle hinna använda upp allt hon hade i sina förråd och frågade om jag ville ha lite. Och nu har det alltså blivit en Myrna av det. Jag fick mycket av den här sortens garn, fick det även i en vacker mörkblå nyans som jag stickat en tröja av (där ärmarna hamnade bak och fram). Det finns mer mörkblått kvar – men nu tror jag att jag ska vänta lite med att sticka av det, får se om jag trivs i koftan först.

I dagarna har Andi Satterlund som designat Myrna berättat om sitt jobb som stickdesigner i sin blogg. Allt började med att hon saknade passande koftor till sina vintageklänningar. Du kan läsa om det här.  Jag gillar verkligen både beskrivningen och modellen. Allt är så logiskt och lättbegripligt. Orginalmodellen har ett runt hål i nacken som rolig detalj, men det har jag uteslutit.

Myrna-koftan stickas uppifrån och ner, livet först och sedan stickar man på ärmarna. Det har varit rolig stickning som flutit på, började på Midsommardagen och blev klar häromdagen, men så var det ju det här med knappar …

IMG_7119

Jag tog mig till stan ens ärendet och i sybehörsaffären valde jag länge och väl tills jag  tyckte att jag funnit den perfekta knappen med lite, lite silverglans i. Tjusigt! Men väl hemma och i dagsljus såg knappen mer solblekt än tjusig ut på koftan, så jag sydde på knapparna med baksidan ut, tror jag ska behålla dem så, eller …?

När jag provade kändes avmaskningen för stram runt midjan så jag repade upp och testade en för mig ny avmaskning: ”Jeny’s surprisingly Stretchy Bind Off”. Jag hittade den  i boken ”Cast on Bind off” men du kan googla på titeln och få fram många videoklipp på samma sak. Och , ja, avmaskningen är verkligen överraskande elastisk. Avmaskade dock på vanligt vis runt ärmarna för jag tycker det är lite snyggare.

 

 

Det bidde tummetottar

IMG_6876

Efter rallystickningen av fars tröja (se förra inlägget) bestämde jag mig för ett mindre projekt, MYCKET mindre. Det bidde bara tummetottar.

De här vantarna stickade jag till My (äldsta dottern) häromåret. Jag har lagat dem en gång tidigare. Nu var det dags igen. Jag tror att hon använder dem när hon cyklar och att det är därför just tummarna slits. Jag hittade garnet jag stickat vantarna med och bestämde mig därför att helt enkelt sticka på nya tummar den här gången.

IMG_6878

Först plockade jag upp maskor nedanför hålet

IMG_6883

Sedan klippte jag av den trasiga delen, plockade bort garnrester och stickade på en ny tumme.

IMG_6898

Som nya!

Vantmodellen heter Josefin och jag har köpt mönstret på Halländska hemslöjden. Affären finns tyvärr inte längre.