Sagolik slöjd

Upplevelsen av utställningen Next level Craft är svår att fånga i ord. De slöjdade, sagolika väsen som fanns i rummet, placerade så att de gav intryck av att vara på väg mot ett gemensamt mål, fick något trolskt, nästan magiskt, över sig tack vare kombinationen av ljusväxlingar och specialkomponerad musik.

IMG_9322

Ullgudinna av Johanna Hofring och Tor Söderin

IMG_9329

Klänning och virkad krona i virkad ull från Klövsjöfår. Daggdroppar på kronan av bergkristall och rosenkvarts.

IMG_9350

IMG_9323

IMG_9324

Broderierna utförda med växtfärgat garn, bland annat med vejde (blå färg).

IMG_9352

IMG_9327Enligt utställningstexten bad man förr i tiden till de nordiska gudarna för att få hjälp med färgningen.

IMG_9359

Det fanns ytterligare en ullgudinna och hon följdes av två små vejde-väktare…

IMG_9357 (2)

Här är den ena i närbild. Lägg speciellt märke till de blå klorna och kronan som jag tror är av flätad vejde. Den påminner lite om min kanin, fast med dreadlocks.

IMG_9326

Den första ullgudinnan hade dessa maneter som följeslagare.

IMG_9364.JPG

Helena Hörstedts vittra är inspirerad av svenska folksägner och slödjtraditioner. Genom att fläta sidenband i en teknik inspirerad av näverflätning har hon gestaltat den mystiska, onåbara och förföriska vittran med hår så långt att det släpar på marken.

IMG_9365

IMG_9354

Malin Bobeck Tadaa:  Tactile Refuge

Jaquarvävda interaktiva textilier med invävd fiberoptik.

Tyvärr förstod jag inte att man fick röra verken så upplevelsen blev inte så interaktiv. Man skulle nog ha omfamnat den här skulpturen i mitten av installationen så hade det hänt grejer – så tolkar jag utställningstexten så här i efterhand.  Varför läste jag inte skyltarna ordentligt på plats, utan först när jag kom hem och läste på fotografierna av skyltarna? Det står nämligen: Den tuftade skulpturen i mitten är hjärtat i verket. Den kontrollerar hela installationen. När du rör vid den och kramar den påverkas hela atmosfären runt omkring. Förhoppningsvis får du en magisk upplevelse och går härifrån med ett leende på läpparna.

IMG_9336 (2).JPG

Än om ingen av oss kramade ”den ulliga ballongen” fick vi verkligen en magisk upplevelse och gick från utställningen med ett leende på läpparna. Utställningen rekommenderas å det varmaste, sista dagen är den 21 oktober.

IMG_9353

Annonser

Stockholmsresa med textila inslag

I helgen var jag och Uffe i Stockholm. Vi hälsade på goda vänner, firade två födelsedagar och umgicks med syrran. I fredags flanerade vi runt på Söder där min syster bor, beundrade fint konsthantverk bl.a. på 125 kvadrat, och tittade in i en och annan garn- och tygaffär. På kvällen kom My, äldsta dottern, upp från Eskilstuna.

På lördagen tog vi båten över till Djurgården alla fyra. Målet var Prins Eugens Waldemarsudde. Under promenaden dit passerade vi HV:s butik och galleri och passade då på att se  Josefin Gäfverts utställning ”Försöka bli”. Hon tog examen på Konstfack ifjol. Hennes examensarbete ”En matta som liknar mig” handlade om hur hon som väverska alltid finns närvarande i sina vävar. I den här utställningen har hon istället vävt mattor som liknar någon annan genom att väva mattor utifrån några stockholmares hem.

DSC_0013_1.JPG

No blue without orange

 

(den översta, noterade tyvärr inte vad den nedre mattan heter)

Resized_20171104_120008.jpg

Give me your love

Sen kom vi till Waldemarsudde som just nu visar två utställningar. Den ena visar upp svensk kubism. Jag hittade textila inslag även i den utställningen:

DSC_0045.JPG

flera vävda bilder av Lars Gynning. Han avbildade gärna sin katt Toto. Här tror jag minsann han avbildat sig själv när han målar av katten.

Så till huvudattraktionen för vår del: Annika Ekdahls fantastiska ”Vävda bildvärldar”. Vi blev lika betagna och fascinerade allihop.

mms_20171106_172349.jpg

Annika Ekdahls bildvävar ska upplevas IRL för att man ska förstå storheten i dem – och då menar jag inte bara bokstavligen storleken – än om de är stora, vilket framgår av bilden.

Kombinationen av hur hon brilliant använder sig av vävtekniken för att få fram ”textila fantasifoton”, hur hon komponerar sina bilder och färgsätter dem tar andan ur en.

Många gånger har hon använt sig av en del traditionella gobelängmotiv som enhörningar, harar och hjortar, men i en nyskapande stil.

DSC_0040.JPG

 

Definitely Gold från 2008 skiljer sig lite från de övriga bilderna genom att det bara är en enda person som fyller nästan hela bildytan. Det finns en hare med på bilden, men jag råkade ställa mig precis framför den när syrran skulle fotografera.

DSC_0036.JPG

Detaljbild av Definitely gold

Utställningen ”Vävda bildvärldar” pågår till den 11 februari och utställningen om svensk kubism kan du se fram till den 21 januari. Josefine Gäfverts utställning visas fram till d. 11 november så vill du se den ska du passa på den här veckan.

Vill du se höra Annika Ekdahl berätta själv om sina vävar klickar du här, och vill du se mer av hennes verk kan du klicka här.

 

 

 

 

 

Ny mobil – nytt mobilfodral

Dottern har varit på stan och letat efter ett passande fodral till sin nya mobil. Urvalet i butikerna visade sig vara betydligt större för iPhones än för andra mobiler  (hon har en Samsung)  så då beställde hon ett fodral av mig istället. Själv har jag två hemmagjorda mobilfodral, ett virkatimageoch ett som jag gjorde som ett experiment inför ett nytt arbetsområde i skolan. Eleverna i åk 5 arbetar med Slöjd från olika länder och kulturer.  De har fått se bilder på bl.a. pärlvävda arbeten från både Afrika och Amerika. Jag ville visa exempel på vad de själv kunde göra med samma teknik och sydde då detta imageJag tänkte först bara använda garner som finns här hemma, som en liten utmaning, men samtidigt bestämde jag mig för att testa flerfärgsvirkning och då visade sig en del av garnerna vara i tunnaste laget för att mönstret ska bli riktigt distinkt. Så här ser det ut just nuimage

Inspirationen kommer färgmässigt från ett överkast från PiP Studio som dottern tittade på när hon var hemma. Ide’er till mönster hittar jag i gamla märkböcker, som den här av Elsie SvennåsimageNu är jag lite sugen på att titta in i Ninas sybutik efter jobbat imorgon ocn se vad hon har för bomullsgarner i lager som skulle passa bättre än de jag redan har.

Jag fick en ros med posten idag …

imageDen kom från min kära mor. Min syster har tidigare sytt ett fint pennfodral av en flamskväv hon köpt för en tia på en loppis, så när mor hittade denna ros i gömmorna tänkte hon att jag kanske ville göra något fint av den. Den är otroligt välgjord så jag ger mig inte på den förrän jag tänkt igenom saken ordentligt. Kanske blir det en väska av något slag, i vadmal eller linnetyg, i svart, grått eller mörkgrönt …

Brickbandsvävning

image

Våra elever lär sig om vikingatiden nu vilket gav mig idén till att pröva på brickbandsvävning igen. Det var ju en textil teknik man använde redan på vikingatiden. Jag minns att jag tyckte det var lite krångligt när jag gick på textillärarutbildningen. Troligen beror det på att jag som första projekt gav mig på ett skärp som skulle vävas med 12 brickor. Snyggt blev det, men det var en del att hålla reda på: brickor, trådar och antal vridningar … Idag vävde jag bara med 6 brickor och jag följde instruktionerna i denna bok:

image

Den är från 70-talet och jag har ratat den för att jag tycker den har lite tråkig layout. Men instruktionerna är tydliga och bra.

Som synes hittade jag inte mina gamla brickor utan jag gjorde nya av mjölkkartong. De gick att väva med, men håller kanske inte lika länge som de man gör av exempelvis knyppelpapp.

Så här blev bandet i närbild: imageDet måste bli små ”pluppar” som den till höger i bild ibland för annars snor sig trådarna så att det inte går att väva till slut. Men när man kommit på tekniken kan man utnyttja detta för att bilda olika mönster. Så långt har jag dock inte kommit …