Draw a line

Jag har varit inne i en period då jag hellre läst än sytt (kan varmt rekommendera ”Vad hjärtat aldrig glömmer” av Kelly Rimmer), men idag blev det inte en, utan två klänningar.

Först sydde jag ännu en Peplum Spinoff med kjoldel från Spin around, mönster från Sewingheart design. Tyget har jag beställt från Fossan design. Det var första gången jag beställde tyg därifrån, men det blir säkert inte den sista. Det finns mycket ögongodis på hemsidan. Tyget är av av 5 % elastan och 95% ekologisk bomull och det var ovanligt brett så jag fick ganska mycket tyg över. Jag bestämde mig för att använda ”resterna” tillsammans med det som blev över när jag sydde den här:

Det blev en Draw a line (också från Sewingheart design) – en i grunden enkel klänningsmodell som kan varieras i det oändliga, allt efter tycke och smak och efter tillgång på tyg.

Den blev väldigt olika fram och bak och även ärmarna fick bli lite olika eftersom detta verkligen var ett restprojekt.

Så här ser den ut från ena sidan …

och så här ser den ut från andra sidan.

Jag tycker nästan mer om den här som jag sydde av det som blev över än den första klänningen. Det var lite meck med att få bitarna att räcka till – det krävs ganska stora restbitar när man klipper till på snedden så här – men det var värt allt pusslande. Det kanske till och med blir fler efter samma idé, resttyger finns det gott om :).

Ordning och oreda

I fredags var jag och hämtade ett paket med tyg som jag beställt. Det är alltid lika spännande att öppna och se hur tyget ser ut ”på riktigt”. Den här gången blev jag verkligen nöjd och jag kände direkt suget att sy något av det. Men så vågade jag liksom inte sätta saxen i tyget. Jag hade tänkt använda mitt favoritmönster för trikåtyg som jag sytt många klänningar efter, men min kropp har liksom ändrats lite (läs: har blivit lite större) sedan jag började sy efter det så jag tänkte att jag kanske skulle pröva att sy en storlek större den här gången. Men då vågade jag inte göra det med det nya tyget utan testade först med ett annat som jag hade hemma, ett som jag kanske inte blev riktigt lika nöjd med när det kom med posten eftersom det bara blivit liggande:

Drakfrukt heter det, och jag tror att det kanske var de orangea inslagen som kändes lite skrikiga så det är därför det fått stanna i tygskåpet. Men nu när jag ser det färdiga resultatet så blev det ju inte så tokigt …

Det blåste lite så här kommer en bild till där man bättre ser hur tyget faller:

Storleken blev helt OK, eller hur? Så då är det bara att köra … snart blir det en till … i nya tyget!

För den som inte sett alla mina andra klänningar i samma modell kan jag berätta att mönstret kommer från Sewingheartdesign, liv och ärm kommer från Autumn Peplum Spinoff och kjoldelen kommer från Spin Around. Det finns flera varianter av Autumn Peplum Spinoff i mönsterpaketet, och det är kompatibelt inta bara med Spin around utan också med ett annat mönster som heter Mixi Maxi så variationsmöjligheterna är stora. Jag har dock fastnat för den här kombon och kör på den.

Har du också råkat ut för att inte ha fyra koner interlocktråd av samma färg? Så här löste jag problemet: jag spolade över till vanlig symaskinsspole som man använder där det går åt minst tråd – vänster nåltråd:

Det syns ju inte så tydligt på bilden, men jag har lett tråden från interlockmaskinen ner till symaskinen på golvet (redan trädd med annan tråd, men den kunde sitta kvar) – funkade hur bra som helst.

Och så här ser det oftast ut när jag syr:

tänkte det kunde vara roligt med en inte alltför tillrättalagd interiörbild från syrummet … 🙂 . Det finns två tillfällen när jag syr mer disciplinerat – på jobbet (jobbar som textillärare) och när jag är på sy-lan. På sy-lan får man ju visa varandra hänsyn, hemma är det bara jag som är i syrummet. Det är ju liksom det som är grejen med att ha ett syrum, att man får göra hur man vill. Men i strumplådan är det numera ordning och reda, minsann:

Jag har sett att flera bloggare är helt sålda på organisationskonsulten Marie Kondos metoder. Jag har bara läst en tidningsartikel om hennes klädvikarmetoder så jag är ingen expert på Kondos hela koncept. Lite av hennes tankar som presenterades i artikeln kändes lite främmande (som att tacka sina kasserade plagg för den tid som varit innan man slänger dem, säljer dem eller skänker bort dem) men det kändes faktiskt ganska avkopplande och vilsamt att sitta framför TV:n och släta ut strumpor och vika ihop dem till små, stadiga paket enligt Marie Kondos metod. Och nu ser jag ju hur många strumpor jag har – och i vilka färger (undrar t.ex. var alla vanliga beige tagit vägen).

Knappt att knapparna syns

Jag har varit på Sy-LAN i helgen. Det är så himla roligt – man träffar många nya vänner, och tack vare det uppenbart gemensamma intresset är det lätt att hitta samtalsämnen att börja prata om. Vi var på samma plats som förra våren och flera gånger tidigare. Vi åt lika mycket god mat men jag tror minsann att vi sydde ännu mer. Den här gången hade jag bestämt mig för att fokusera på sömnaden och inspirerande samtal, hade inte ens tagit med kameran och kommer inte längre överens med mobilkameran, så det blir inga bilder från själva lanet, men här kan du se vad jag sydde:

Klänning i favoritmodell 1: Sandy från Svenska mönster. Tittar du riktigt noga ser du att den är knäppt med knappar klädda med samma tyg – jag klippte ut tyg med enbart röda blommor på till knapparna och klädde dem som jag gjort tidigare.

Eftersom det blev tyg över testade jag att sy ett hårband efter en idé jag fått av en kollega (tack Teija!). Enkelt beskrivet är det en 80-90 cm lång tygremsa, cirka 15 cm bred som viks på mitten på det långa hållet och sys ihop så här:

Inuti är det en ståltråd – jag använde bindtråd som man använder till växter – som gör att man lätt kan snurra ihop rosetten så att hårbandet stannar på plats. Jag näste bara fast stålstråden i sömsmånen i hörnen innan jag vände ut och in på hårbandet.

Klänning i min andra favoritmodell: Autumn Peplum Spinoff fast med kjoldel från Spinaround, båda från Sewingheart Design. Tyger räckte till hårband här med, men eftersom det här tyget här elastiskt skippade jag ståltråden och knyter bara en rosett med hårbandet.

Den här klänningen fick jag avsluta hemma, eftersom jag glömt ta med mellanlägg att stryka fast i fållarna. Det gjorde inget för jag hade delar med till en tredje klänning som jag kunde börja sy på … :).

Årets första klänning

Nu när jul- och nyårshelgen är över och döttrarna rest hem var och en till sitt, har jag tagit fram symaskinen och sytt årets första klänning.

Jag har funderat på att sy en lite varmare klänning ända sedan i höstas, köpte tyget redan i oktober.

Om vädret ändrar sig framöver och det blir som det brukar här på västkusten – kallt och snö i februari, mars – har jag nu en varm, mjuk och go klänning att ta på mig.

Velourtyget köpte jag när jag och några vänner var på Skroten i Kinna i oktober. På den här bilden syns det tydligare att tyget är randigt. Modellen är densamma som jag sytt många gånger tidigare: Autumn Peplum Spinoff med kjoldel från mönstret Spin around, båda från Sewingheart design.

På bilden syns (några av) de andra tyger jag köpte vid samma tillfälle, och jag är lite sugen på att klippa till en klänning till när jag ändå är i farten.