Äntligen …

IMG_0958

är min Emelie-kofta klar! Efter, kanske inte sju sorger och åtta bedrövelser men ett par rejäla misstag, står jag nu här med min nya, fina kofta. Alldeles unik är den inte, läste på Sticka meras hemsida häromveckan att Emelie är en av de vanligaste koftorna på stickorna just nu. Det är väl inte helt otänkbart att någon mer av alla dessa Emelie på gång också är röd, liksom min kofta, men kanske är det inte så många som valt samma garn som jag. Jag har stickat med Blend bamboo från Hjerte garn. Det är mjukt och skönt, en blandning av bomull och bambu. Det råder delade meningar om hur pass miljövänligt det är med bambufibrer och jag har inte riktigt hängt med i de senaste rönen. Vet du något om det?

En nackdel är att det lätt delar sig, så man får vara noga med att man får med hela garnet. Detta gav mig faktiskt lite problem precis i slutet, hade bara fem varv kvar och skulle sticka knapphålen. Förstå att jag var ivrig! Jag ville gärna prova att sticka knapphålen på det sätt som var angivet i beskrivningen och hittade en bra instruktionsfilm på nätet. Men garnet delade sig hela tiden så knapphålen blev inte bra. Efter några övningsknapphål i mera lätthanterligt garn satt tekniken där, och jag kunde fokusera på att få med hela garnet hela tiden. Man avmaskar och lägger upp för knapphål på samma varv, vilket jag inte brukar göra. Den stora fördelen med 3-stitch buttonhole ( 3-maskors knapphål) som jag ser det är att de blir förstärkta i början och slut så att knapphålen inte töjs ut så lätt.

IMG_0955Jag valde att sticka ärmarna precis i den längd som beskrivningen angav, vilket innebär trekvartsärm. Det passar till en sommarkofta, annars är jag ingen vän av trekvarts- eller sjuåttondelslängder.  Det beror kanske på att jag inte är så lång själv.

Koftan påbörjades i augusti med dunder och brak. (Det åskade alltså den dagen. Du kan läsa om det om du klickar här.) Sedan har jag lämnat lägesrapport lite då och då. Ibland har det gått framåt, ibland har jag fått repa upp mer än jag stickat (?). Med koftan i handen kan jag ärligt säga att det varit värt besväret. Koftan är både snygg och skön och jag tror att jag kommer att använda den mycket. Jag har dessutom lärt mig en hel del under arbetets gång. Förutom knapphålen som jag nämnde så har jag exempelvis inte stickat fast ärmar med formad kulle direkt på plagget tidigare. Principen är enkel: man plockar upp maskor runt hela ärmhålet, stickar ärmkullen fram och tillbaka med s.k. förkortade varv och när hela ärmkullen är formad stickas ärmen runt, runt. Jag är så nöjd att jag till och med skulle kunna tänka mig att sticka en kofta till efter samma mönster (köpt på Ravelry) fast med hellånga ärmar och i annat garn.

IMG_0959Klänningen jag har på mig sydde jag häromåret. Jag köpte tyget för att jag tyckte om rosenmönstret, och valde holkärm för att det skulle komma till sin rätt. Kjoldelen är rundskuren, men jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag gjorde en söm mitt fram. Det skulle förvisso vara söm mitt bak för dragkedjans skull, men sömlöst mitt fram  hade ju kunnat lösas med sömmar i sidorna och mitt bak. Det kom jag på nu – ett och ett halvt år efter jag sydde klänningen. Snacka om att vara efterklok!IMG_0964

Annonser

En gräsänkas bekännelse

image

Den här har jag tömt på två kvällar – utan någon hjälp alls. Det är inte så att jag vantrivs med mitt eget sällskap, men det är lättare att hänfalla åt frosseri när ingen ser en. När tjejerna bodde hemma var jag mer disciplinerad och åt bara godis på helgerna. Nu har maken varit på konferens och det har varit fri tillgång till godisförrådet (han är godisförsäljare och har ett förråd av smakprover i bastun). Jag var bara tvungen att prova om Polly smakade lika gott som det brukar. Och det gjorde det. Nu när jag byggt på mitt Polly-fluff var jag bara tvungen att testa om min Emelie fortfarande passar. Det skulle vara lite jobbigt om den blivit för liten innan den ens är klar.

IMG_0903Jodå, ingen fara på taket, än så länge … Däremot upptäckte jag att det inte var alltigenom lyckat att gå över från att sticka med magic loop till strumpstickor mitt på ärmen. Det var ett experiment för att se vilket som gick fortast och kändes bekvämast. Det var att sticka med strumpstickorna, men eftersom resultatet inte blev riktigt lika ”spänstigt” går jag nog tillbaka till magic loop med min långa rundsticka.  Det syntes dessutom en liten rand i skarvarna mellan strumpstickorna, vilket jag inte kan minnas att det gjorde när jag exempelvis stickade strumporna i julas. Kan det bero på garnet? Har du varit med om det någon gång när du stickat med strumpstickor? Och har du märkt någon skillnad mellan att sticka med magic loop och strumpstickor? Vilken skillnad i så fall?

Ps. Bucklorna på överarmen är tyvärr inte några svällande muskler utan en hopknölad puffärm. Alltså är plagg med puffärm inget att rekommendera att bära under denna kofta. Hmm, det har många av dem jag sytt på senare tid:IMG_0886imageSommarklänning i Tilda-tyg

 

Jag och Emelie

Jag har tagit fram Emelie igen – den röda koftan jag började på förra sommaren. Början gick ju inte så jättebra (om det kan du läsa här), och vi är inte riktiga vänner än, Emelie och jag.  Dels har jag kommit av mig vad det gäller mönsteravläsningen, dels har jag valt ett lite svårstickat garn. Garnet är Blend bamboo, 70% bambu och 30% bomull, från Hjertegarn. Det är väldigt mjukt och skönt och jag tycker om den röda nyansen, men garnet delar sig gärna. Det är speciellt irriterande när det händer nu när jag provstickar hålmönstret. Det ligger så att säga i sakens natur att det blir ett och annat misstag när man gör en provlapp, men det kan ändå göra mig lite smått irriterad. När sedan garnet delar sig och trasslar när jag försöker ta upp det som blivit fel genom att ”sticka baklänges”  – då blir jag riktigt purken. Trodde att jag äntligen fått till flätpanelenimagemen nu ser jag att det är fyra flätor på min provlapp och tre på bilden på beskrivningen. Hm. Någon annan som varit med om samma sak?