Förra gången jag skrev här berättade jag att jag skulle testa att påta sockor. Och det går säkert att påta sockor med häl och allt, för principen är ganska enkel: när man kommer till hälen påtar man bara på halva redskapet, vänder och påtar tillbaka. Man vänder en maska tidigare för varje varv. På så sätt blir hälpartiet störst i hälspetsen. Så lång allt väl.
Sedan ska man påta på fler och fler pinnar igen. Här någonstans la jag ner mina försök. Inte för att det var svårt att förstå hur man skulle göra, utan för att maskorna hoppade av flera gånger om. Detta var ju ett test för att se om påtning kunde vara en alternativ teknik för mina elever som vill göra sockor.
Men jag tänker att om detta prövar mitt tålamod är risken stor att mina elever tappar tålamodet lika fort som de tappar maskor. Jag måste ju tänka på att jag har en grupp på 14-15 elever. Ska jag behöva ägna 10 minuter åt att plocka upp maskor flera gånger under en 80-minuters-lektion för en elev … Ja, ni hör ju själva. Det går inte. Så nu har jag provstickat en rätstickad socka på två stickor istället. Så här såg den ut innan jag sytt ihop den:
Hm, lite väl bred kanske?
Ha, ha, ha! Ser ju ut som en Kalle-Anka-fot! Det beror nog lite på att sockan är ungefär storlek 39-40 och jag har 36, men så var det ju också det här med att kolla stickfasthet … Med det här garnet borde jag minskat maskantalet med en femtedel ! Tur att man testar hemma innan man delar ut beskrivningar till sina adepter ;).
Beskrivningen som jag hittade på skolan kände jag igen från 80-talet – från tidningen Sy & Sticka. Principskissen här kommer från den beskrivningen.
En annan beskrivning på samma socka hittar du här: Det står att man ska lyfta första maskan för att få en bra kant att sy ihop sockan i, men jag blev inte nöjd när jag prövade det på skaftet. Jag tycker det går lika bra at sticka räta maskor som vanligt hela tiden, bara man drar åt första maskan lite extra. Sedan är knepet att sy ihop i ”knutarna” eller ”knopparna” och inte i mellanrummen för att få en så smidig söm som möjligt.
Idag är det möte i Husmorsskolans Nya Syförening. Så jag tar väl tillfället i akt och utmanar mig själv med ett nytt sockförsök – samma beskrivning men färre maskor och för omväxlings skull lite andra färger:
Tyg, garn och hund 
