Rolig stickning

IMG_5167Junikoftan (som du kan läsa om i förra inlägget) är riktigt rolig stickning. Efter resåren händer något nytt så gott som varje varv – i alla fall på varven som stickas från rätsidan.

I helgen var det Formel 1 på Tv. Då satt maken som klistrad framför Tv-apparaten. Jag satt bredvid och stickade, lite lagom engagerad. Det blev som synes en del stickat där i Tv-soffan. Och sen har jag fortsatt på kvällarna när jag kommit hem från jobbet. Det är skön avkoppling, tycker jag.

IMG_5168

Jag använder fler markörer än det står i beskrivningen, tycker det är lättare att hålla ordning på mönsterrapporterna om det sitter en markör mellan varje.

 

Key note

Koftan Key note ska få ersätta min älsklingskofta när den är utsliten. Det var tur att jag började i god tid, för i vanlig ordning har jag fått repa upp och göra om flera gånger redan. Ibland har den då hamnat långt in i projektskåpet men nu har den kommit fram igen. Jag har redan gjort ett nytt fel! När jag kontrollräknade maskorna (jajamen!) var de för många. Jag räknade om igen, repade upp och började om. När jag kommit en bit räknade jag igen – och kom på att det förmodligen inte varit fel på maskantalet innan. Men på vissa varv ökar maskantalet på grund av omslag som sedan stickas ihop igen något varv längre fram. Suck!

DSC_0003

Jag upptäckte att jag ”behövde” fler stickmarkörer till det här projektet. I ärlighetens namn hade jag enklare i plast som funkade hyffsat, men det är ju så roligt med de här nördiga sticktillbehören … Så jag mailade Therese Samuelsson som jag köpte stickmarkörer av på Hantverksmässan i Båstad häromåret och undrade om hon kunde skicka 3 som matchade de jag köpt förut. Jag bifogade en bild. Några dagar senare fick jag de här fina markörerna i brevlådan! Det tycker jag är snabb service.

IMG_2806

Det är inte så lätt att fotografera marinblått visade det sig, men här ser man i alla fall hur markörer sitter på var sida om en fläta – som en liten påminnelse om att här ska det stickas något annat än slätstickning. Key Note stickas uppifrån och ner. Flätorna markerar tänkta raglansömmar. Dessutom är det ett flätparti mitt fram.

Kan det här verkligen bli en kofta?

IMG_2251Man kan ju undra när man ser den så här … Jag har aldrig tidigare stickat något liknande. Den här stickningen har legat i mitt projektskåp ganska länge. Senast den var framme var i somras då jag fotograferade den till utslagsfrågan i min jubileumstävling. Då berättade jag lite om den. Nu har jag tagit fram den igen, för jag kom på att den skulle passa fint i färg till en klänning som jag ska sy i det här tyget:IMG_2213IMG_2212Det är ytterligare ett tyg jag köpte när jag var i Göteborg senast. Klänningen kan bli i svalaste laget vintertid så det kan behövas en liten kofta till (gillar koftor, jättemycket!).

Troligen blir klänningen färdig fortare än koftan. Förra helgen gick stickningen ett steg fram, två steg bak. Först hade jag missat att jag var på sidan två i beskrivningen. Hur jag än gjorde stämde det inte när jag stickade efter sista raderna på sidan ett … Sedan vände jag, liksom kungen, blad … ;). Då gick det bättre, ett tag. Tills jag upptäckte fel två. Tidigare hade jag använt säkerhetsnålar som stickmarkörer och en hade hamnat fel så att mönsterrapporterna blivit förskjuten. Bara att repa upp och göra om. Nu använder jag mina fina stickmarkörer som jag köpte på Hantverksmässan i somras – bara att ta fram halssmycket de sitter på muntrade upp mitt i eländet. Nu kollar och dubbelkollar jag att det är samma maskantal i varje rapport. När en rapport börjar med ett omslag är det lätt att markören hamnar fel … Varning för det alltså!

Stickar febrilt …

på mors kofta för att få loss stickan till nystart på min Emelie. (Det är nog tredje gången gillt.)

image

Jag använder förvisso KnitPro-stickor, men jag har inte storlek 2,5 på ändstickor, så nu när jag ska sticka med 2,5 måste jag i alla fall gå över till en vanlig rundsticka. Och det är alltså samma sticka som jag behöver till min eviga Emelie. Jag tror inte ens att det finns mindre ändstickor än 3 mm. Någon som vet? Jag tror att man lätt skulle råka bocka så tunna stickor när man skruvar dem på kabeln.Jag var tydligen lite för försiktig när jag skruvade fast dem jag använder nu.  Rätt vad det var gled inte maskorna över från stickan till kabeln, utan fastnade i mellanrummet som blivit när stickan började skruvas loss från kabeln. Någon som har några tips på hur man drar åt rejält utan att förstöra stickorna?

image

Koftan är Tant Koftas Uppifrån-och-ner-kofta. När man stickar oket behövs sex markörer. Jag har testat lite olika stickmarkörer, bl.a. de här öppna,men de funkade inte så bra i det här sammanhanget. De trillade av.

Då tänkte jag att jag skulle kunna använda metallringarna på gamla kulspetspennor, de där mitt på pennorna. Jag inventerade makens förråd av pennor, och trots att det är rätt ansenligt fanns inte en penna med metallring! Tydligen har man rationaliserat bort dem.

Så då letade jag i ena dotterns skrivbord, och hittade de här:

image

Såg ju himla käck ut när man trädde de hjärtformade pärlorna på stickorna, tyckte jag.

image

Tyvärr var de lite för tjocka för att fungera perfekt, men håll med om att de ser roligare ut än de oglamorösa  garnöglor jag använder nu (de fyller dock sin funktion till fullo).

image